Information till salu!

‘Det var bara ett par dagar sedan min text om “Övervakad inte kontrollerad” lades ut. Nu kan man läsa att EU reagerar på att Whatsapp säljer information till Facebook. Visserligen ägs Whatsapp av Facebook, men är tydligen fortfarande en fristående app ( och samtidigt integrerad app i Facbook som Messenger)  i Facebook. All information i Messenger granskas/scannas efter innehåll som kan väcka anstöt, med mera.

Allt som användarna skriver kan säljas och görs sannolikt det, det är alltså inte metadata, utan i klartext vad som skrivs. Så att skriva lite hemlig information är synnerligen korkat. Det borde dock ha varit rätt uppenbart för många sedan länge.

 

 

Övervakad inte kontrollerad!

 

angry_bd_img

Är vi övervakade eller är vi kontrollerade? Då George Orwell publicerade sin novell 1984, så var nog hans beskrivning av samhället möjligen tänkt som en dystopi. Vi har nu facit i hand sedan dryga 30 år, och vi kan konstatera att 1984 kanske inte var helt korrekt i sina förutsägelser, däremot är dagens samhälle ett betydligt mer kontrollerat och i många avseenden värre exempel än bokens.  Den mest paranoide blir idag förvånad hur gemene man är övervakad in i minsta detalj. Den personliga integriteten är reducerad till ett minimum.

Som en smula paranoid, eller i vart fall obekväm med att någon skall kunna övervaka ens liv och rörelser så har jag alltid varit lite restriktiv med alla olika registreringar på olika webbsidor och i sociala media. Gillar inte ens att vara med på publicerade bilder om det framgår att det är jag. Har ogärna delat med mig av uppgifter som går att spåra enkelt till mig som person. Om detta sedan har någon påtaglig betydelse är nog osäkert, har nog mer resonerat som så att man inte behöver gör det allt för enkelt för de som vill åt mina uppgifter.

Sverige har tidigare haft en mycket öppen och sund syn på offentlighet och transparens, det är saker som ansetts självklara och viktiga, det skall vara möjligt att granska och kontrollera vid behov. Att kunna få fram uppgifter om saker och ting har varit ganska enkelt, dock under former som kunde kontrolleras. Det skall samtidigt vara hårda regler för all övervakning, det skall inte kunna göras lättvindigt, goda och starka argument för det skall till för att kunna samla in och övervaka en person.

PersonUppgifts Lagen (PUL)

PUL var på tapeten för några år sedan, en ny lag som trädde i kraft 1998. Det var på den tiden en hel del skriverier om denna lag. PUL är för den som inte vet “PersonUppgifts Lagen”, det är alltså lagen som reglerar hur uppgifter om personer måste/skall hanteras i register. Vad, vem och hur är frågor som skall uppfyllas på ett korrekt sätt. Minns att det var många som reagerade på den nya lagen och detta med att personnummer kunde lagras och sparas. Kan då tycka att det känns förvånansvärt tyst om vad som lagras idag. Idag delar många med sig, högt å lågt, vitt och brett, helt gratis, uppgifter om sin person, sin familj, mm. Det verkar inte finnas en tanke på att dessa uppgifter kan användas av vem som helst som betalar för det.

Dagens digitala samhälle

Idag, i ett alltmer digitaliserat samhälle, ett samhälle som blir allt mer teknologiskt och beroende av teknologi, är vi mer livegna än någonsin i vissa  avseenden. Detta trots till synes större friheter i andra avseenden.

Vi kan till exempel inte åtgärda fel på egen hand, utan internet fungerar inte mångas liv, mer och mer skall skötas via datorn, på internet. Hela verksamheter stannar av  då internetuppkopplingen krånglar eller med ett brutet internet. Livet är, och finns på just nätet för många. Vi har blivit mer beroende av andra än vad vi varit tidigare, vi är mer beroende av tekniska hjälpmedel än tidigare. De som sitter på kunskapen och teknologin, de som sitter på verktygen, de som tillhandahåller en tjänst, de  har fått oproportionerligt mycket makt.

Vi är idag omgivna av en mängd olika apparater, datorer, telefoner, kreditkort, saker som hör till vardagen för de allra flesta. Alla dessa kan spåras och delar en massa information om respektive persons beteende och sysslor. Kakor i webbläsaren av olika slag är ett sätt att samla in information. Information som samlas in av exempelvis Google, Facebook, Instagram, information som vi delar med oss helt gratis och ovetande om vad den används till.

Mobiltelefonen

Mobiltelefonen är en synnerligen effektiv pryl som ger en mängd metadata om personen, platser som man besöker, personer som man samtalar med. Information som kommer via telefon men även via alla appar som ryms i en telefon.

Kreditkortet

Kreditkortet är något som funnits länge och är och har varit enkelt att spåra till en person. Idag är det dock inte enbart kreditkort, vi skall bli medlemmar överallt, det ger ofta inget tillbaka, inte någon rabatt, bara ett sätt att samla uppgifter och kunna skicka en massa reklam, kanske även för att kunna sälja uppgifterna vidare till 3:e part.

Det berör inte mig, jag har inget att dölja

Ett vanligt påstående man stöter på då man för detta på tal, är att man ändå inte har något att dölja, så är det nog för de flesta.  Det är dock inte det som är problemet. Innehållet är inte ett problem för de flesta, det är vardagsprat eller jobbsysslor som avhandlas, inte något hemligt eller märkligt. Problemet är all metadata  (data om ens beteende, rörelser, vanor, inköp, mm) som lagras och används. All information som sedan kan lagras hur länge som helst och i framtiden kan visa sig vara negativ. Framför allt så finns inte möjligheter att preskribera saker och ting, allt lagras ju, obegränsat.

Ett enkelt exempel är då man surfar runt på olika sidor, i marginalerna kan man då få förslag på saker, sidor, eller vad de kan vara som kan vara intressanta för just mig. Det kommer ju från att det finns information om var jag varit, vad jag läst, var jag klickat, osv., det är metadata som lagrats.

Telefonens appar

Har man bemödat sig med att kika på vad en app på telefonen samlar in och vill ha tillgång till så skulle nog de flesta som inte gjort det bli förvånade. En till synes menlös och intetsägande app som kanske är ett spel, vill ofta ha tillgång till  allt som din telefon förmår att ta fram. En sådan känd app är “Angry bird”, den var mycket populär för några år sedan. Den fick tillgång till det mesta, appen var gratis, men telefonens användare var ju inte kunderna, de var källan, datan, informationen! Angry birds konstruktör samlade in mängder av information som sedan kunde säljas. De flesta som spelade spelet var nog helt ovetande om att de bidrog med sina personliga data, rörelsemönster, samtal, mm. Visserligen så kan datan(informationen) anonymiseras, men det är inte någon garanti för det. Vem har kontrollerat vad exempelvis PokeMon Go appen samlar in för information?

Kikar man in på apparna som kanske är av enklare brukstyp på telefonen så blir man verkligen förvånad.  Tag som exempel en LED lampa, en slags ficklampa på telefonen. Den visade sig vilja ha access till det mest besynnerliga funktioner, GPS, kontakter, bluetooth, wifi, kamera.  Just kamera är ju inte helt osannolikt då blixt och kamera är länkade lite. Man kan ju fundera vad det skall vara bra för med GPS och kontakter, i synnerhet då det är en app för en ficklampa.

Vilka spar då information?

Alla stora aktörer gör det. Google, Facebook, Twitter, LinkedIn (just dessa är ju hemska, de ber ju dig om otroligt mycket uppgifter) med flera. LinkedIn är  enligt dem själva ett nätverk för yrkesaktiva, ett ställe att knyta band och kontakter.  De verkligen trycker på och uppmanar sina användare att bidra med uppgifter om den egna personen. Är det sedan någon nytta med LinkedIn, leder det till jobbmöjligheter, leder det till nya kontakter? Nya kontakter är nog inte helt osannolikt, däremot har jag personligen inte hört någon som fått jobb via LinkedIn. LinkedIn vet väldigt mycket om sina användare, information som sannolikt skulle kunna säljas vidare, som sannolikt säljs vidare, eller delas med samarbetspartners.

På nationell nivå samlas det naturligtivs in en mängd information, länder bedriver mer eller mindre samma övervakning, kontroll, insamlande. Snowdens läckta dokument rör framför allt USA, och alla dess olika verksamheter, det är ju dock naivt att tro att andra länder inte gör samma sak, även Sverige inkluderat. Informationen finns lagrad på en mängd olika platser och med en mängd olika syften.

Hämmande för demokratin

Att detta övervakande/kontrollerande är hämmande för en demokrati är ganska uppenbart. Bara vetskapen om att allt jag gör, allt jag skriver kan lagras och användas av andra är ju lite skrämmande. Det kan ju vara något så enkelt som att man ansåg att ett visst företag agerade väldigt dumt en gång i tiden, man kanske uttryckte sitt missnöje med det. 10 år senare så är det en helt annan situation och företaget är inte alls vad det var och man vill kanske rent av söka jobb där. Företaget gör då en liten enkel kontroll, du har för många år sedan kanske  skrivit på facebook att du ansåg att företaget var ett skrämmande exempel på miljöbov, kränkande behandling, eller liknande.

Som ung hade man kanske politiska sympatier med ett parti, eller bara skrev något som kunde tolkas som politiskt ställningstagande men nu som vuxen blivit klok och inte alls har samma syn på saker och ting. I dessa fall åker man kanske helt enkelt bort i en grovsortering. Preskriberingstiden sätts helt ur spel, den finns ju faktiskt inte alls.

Läsning för den intresserade

En intressant bok att läsa för den som vill läsa mer om detta är Bruce Schneiders bok “Data och Goliath”. Han är mycket kunnig och anlitades bland annat för att tolka dokumenten som Edward Snowden  släppte till offentligheten. Det är svårt att inse hur mycket Edward Snowdens läckta dokument betytt? Boken ger dock en god inblick i vad de har om alla, och har medfört en inblick och insikt i allt hemlighetsmakeri. Det beskrivs i boken hur otroligt mycket information som samlas in om ALLA, verkligen alla. I boken diskuteras för och emot argument, varför skall man samla in all denna information. Är det verkligen i allas allmänna intresse som informationen samlas in? Eller är det helt enkelt ett stort felbeslut och galet steg i fel riktning? Är det ett kontrollerande och hämmande av demokratin?

Jag har varit övertygad om att denna form av kontroll (övervakning) är fel under en längre tid, många år. Efter att ha läst boken, är jag nu ännu mer övertygad och säker på att det är helt galet. I sann demokratisk anda, måste detta regleras och sluta.

 

2016-10-28 Tillägg

Ett par dagar efter att detta publicerades så skrevs detta i media:

http://www.sydsvenskan.se/2016-10-28/sluta-dela-uppgifter-med-facebook

“Sluta dela uppgifter med Facebook”

Whatsapp måste omedelbart sluta att lämna ut uppgifter om sina användare till ägaren Facebook, kräver EU:s samtliga dataskyddsmyndigheter.