Snabbtåg har under flera år varit på tapeten, riktigt snabba tåg. En resa Stockholm – Malmö skulle avverkas på cirka 3 timmar. Känns idag svårt att tro att det skulle vara realistiskt. Idag dras järnvägen med stora problem, mycket förseningar, rälsbrott, ledningar som dras ned, för få spår, eftersatt underhåll av befintliga järnvägar, ja direkt undermåligt underhåll. Är det med dessa utgångspunkter realistiskt att tänka sig en järnväg med snabbtåg? Sist men inte minst vilka vill verkligen ha den och är det värt priset?
Miljöpartiet (MP) är starka förespråkare för en järnväg med snabbtåg, tåg som har en toppfart på 320 km/h. Det är fler av riksdagens partier som är för en järnväg med snabbare tåg. Alla förslag är dock inte exakt lika. Frågan är hur realistisk en järnväg som tar en person sträckan Stockholm – Malmö på 3 timmar är? Kostnaderna för de olika förslag som lagts fram har slagit vilt åt olika håll. Oavsett vilket kostnadsförslag man anser realistiskt eller ens rimligt så är det enorma summor.
Ett argument för dessa snabbtåg är att de skall konkurrera med flyget. Det skall vara ett miljövänligt sätt att resa och som tidsmässigt skall konkurrera med flyget på sträckan Malmö-Stockholm. Samtidigt som en snabbare järnväg vill man höja flygskatten. Tanken är god, dyrare flyg, snabbare tåg. Det skall få fler att ta tåget istället för flyget.
Vad man inte vet eller ens nämnt är kostnaden för att resa på dessa snabbtåg, priset är avgörande för många? Hur mycket tid tjänar alla som bor utmed järnvägen, stoppen på sträckan blir väldigt få, en funnen siffra nämnde 6 stopp mellan Malmö – Stockholm. Ett stopp var 10 mil, och drygt det. Det innebär andra typer och fler transporter för att komma till en station som tåget stoppar vid. Tidsvinsten blir då mindre, om ens någon. Miljövinsten, hur blir den med alla transporter för att ta sig till och från de få stoppen? Hur energieffektiva är dessa tåg? Hur produceras den elenergi som krävs?
Snabbtåg skyndar på urbaniseringen
Vi har idag problem med en påtaglig urbanisering, glesbygden avfolkas. Service, möjligheter att bo utanför storstäderna blir alltmer urholkade. En järnväg som i stort sett enbart gynnar storstäder bidrar inte till en minskad urbanisering. Även om urbanisering är något som hör till det moderna samhället så är en järnväg som så påtagligt endast gynnar de största städerna i Sverige inte så väl genomtänkt. Sveriges råvaror finns inte i städer, Sveriges jordbruk finns inte i städer, rekreationsområden finns inte i städer.
För att överhuvudtaget kunna minska flytten in till städerna så måste man bibehålla en rimlig möjlighet till miljövänliga och bra transportmöjligheter för en större del av Sveriges yta. Inte endast för de som bor i anslutning till triangeln Stockholm – Malmö – Göteborg. Vi måste kunna unna oss en infrastruktur som gör det mer attraktivt att bo utanför storstäderna.
Befintliga järnvägen, vad händer med den?
Det har nog inte undgått att höra om alla problem med dagens järnväg. En anledning till problemen är eftersatt underhåll. Många års brist på underhåll gör att järnvägsnätet är i dåligt skick. Att få en fungerande befintlig järnväg måste rimligtvis vara prioritet ett, innan pengar satsas på en ny järnväg. Om inte den befintliga järnvägen kan fungera på ett vettigt sätt så känns det som om en ny järnväg skulle gå samma tragiska öde tillmötes, dessutom så är kraven högre ju fortare tågen åker.
Vad ger detta snabbtåg för alla som bor på alla orter som inte ligger utmed denna järnväg? Sverige är långt, norr om Stockholm har vi över 75-80% av Sveriges yta, en yta som inte får tillgång till denna dyra investering. Den järnväg som finns idag, den behöver en ordentlig översyn och upprustning. Det kan bli problematiskt med en ny järnväg som tar stora, mycket stora belopp i anspråk.
Framtiden är oförutsägbar
Idag med en snabbt ökande andel Elbilar på våra vägar, något som ingen kunde förutspå för bara några år sedan. Vad händer med flyget? Är det realistiskt att tänka sig ett flyg som inte drivas av fossila bränslen i framtiden? Skulle det kunna vara ett seriöst alternativ till dagens fossila flygplan, ett plan som kanske drivs av vätgas, el, eller något annat mer miljövänligt drivmedel? Hur står sig en järnväg med snabbtåg mot detta scenario? En snabbtågsjärnväg är i diskussionen sagd vara klar till 2040. Det är drygt 20 år i framtiden, idag är det nog inte någon som kan förutspå med någon större säkerhet vad bilar, flyg, tåg kommer att vara för typ om ens 10 år.
Nu är det flera olika förslag som är i luften och Miljöpartiets är den sannolikt dyraste och för många minst attraktiva, med för små tidsvinster och för stora investeringskostnader.
Ett alternativt som verkar mer lockande, där topphastigheten skall höjas till 250 km/h, här används dessutom befintliga spår, dock upprustade. Stationer, räls med mera går då att använda, visserligen med modifikationer. Det kräver alltså inte en helt ny järnväg, det är mindre förändringar i befintlig infrastruktur, det kommer även fler till gagn.
Vem efterfrågar dessa snabbtåg?
Hur väl förankrat är detta bland alla svenska medborgare, vem efterfrågar detta? En inte så avancerad gissning är att majoriteten hellre skulle se att den befintliga järnvägen fungerade bättre, byggdes ut och förbättrades än en helt ny snabbjärnväg byggs. Det hade även varit intressant med en miljökonsekvens beskrivning, en mer fullständig utvärdering. Tåg är bättre än flyg, i vart fall är det så idag. Om 20 år, ja med fingret i luften, åt vilket håll går det? Svårt att säga, likaså här är en gissning att tåg även i framtiden är mycket miljövänligare än flyg, men kanske kommer de att närma sig varandra. Kanske är inte snabbtåg rätt väg? Kanske är det så att vi helt enkelt får acceptera att saker och ting tar lite tid?
Skrev i mitten av 2017 en artikel om “Tid vad gör med all tid?”. Det tangeras lite med allt resonemang om tidsvinster, förkortade restider, snabbare transporter.
Läs gärna mina andra sidor Rastlös betraktare och Velocipeter