Skövlingen av strömming

Allt fler råd och rön säger att strömmingen riskerar att försvinna för alltid från Östersjön. “Ett tråldrag kan utplåna en population”. Statusen för strömmingen i Östersjön är synnerligen hotad och dålig. Forskningen har visat att bestånden av strömming är väldigt lokal, det skall ses som Östersjön har separerade små bestånd. Fiskas ett litet bestånd ut fylls inte på med nya fiskar från andra små populationer från omgivande områden.

Detta gör att de stora båtar som trålar i Östersjön, i stort sett dammsuger rent våra vatten, de tar allt, och har de gjort det så är de sedan tomt! PÅ SVT.se lades ut en artikel “Forskare varnar för nästa års fiskekvoter: “Lokala strömmingsbestånd kan försvinna i ett tråldrag”. Hur resonerar man när man fortsatt ger grön ljus för fisket? En raderad population är en raderad population. Arbete kan omöjligt vara anledningen, arbete idag, men arbetslös när bestånden är utraderade, bara en fråga om tid.

Skrev härom dagen ett inlägg om hur politik inte är förmögen att hantera sådana här frågor.

Synen på fisket hos politiker upphör aldrig att förbluffa mig

Återigen, detta är numera mer en regel än ett undantag. Forskningen, och även det sunda förnuftet visar att vi överfiskar våra fiskevatten. Politik och beslutsfattare ignorerar detta. I dagarna släptes de nya kvoterna för yrkesfisket för nästa år, strömming och sill har under en längre period påtalats vara överfiskade. Det blir sämre och sämre med fångsterna, fiskarna blir mindre och mindre, och framför allt, de mår sämre och sämre. Detta leder i sin tur att arter som lever på strömming, exempelvis lax, men även torsk, får mindre och mindre med mat, indirekt påverkas dessa bestånd och av dessa kortsiktiga beslut.

Totalstopp för en period är vad som förespråkas. Så blev et givetvis inte. Vi har idag en fullständig idiot till landsbygdsminister (ja det råkar vara vad de kallas just nu), han röstade emot att pausa fisket helt. Han är emot allt som gynnar miljön. Så otroligt kortsiktigt tankesätt. Om detta fortgår är fisken borta, utfiskad inom några år.

Laxens uppvandring i älvarna tenderar även den att minska, är orsaken att de inte klarar av att äta upp sig och växa, de magrar av, får sämre immunförsvar, en given anledning är givetvis att maten är svår att få tag på, (= strömming).

Strömmingen ingår som en art i en näringsväv. Försvinner en komponent, då brister väven/nätet . Se på en stickad tröja, det går en maska någonstans på tröjan, lagar man inte den trasiga maskan så förstörs hela tröjan till slut. Så är det med näringsväven om strömmingen försvinner, fast mycket värre. I näringsvävar finns alltid nyckelarter, det är arter har en särställning i det intrikata nätverket. Strömmingen är en av flera viktiga arter som mänga andra arter är beroende av, tar man bort den så rubbas balansen. Fler arter kommer att påverkas rejält, vissa kommer att dö ut, andra kommer att öka och bli talrikare. Man får vad man kallar kaskadeffekter.

Upprörande med denna brist på förståelse och kunskap bland beslutsfattare. Miljöpartiet var enda parti som reagerade, de vill stämma EU och regering (som var med och beslutade om detta). De skrev en debattartikel om detta i DN.

Jag kollade precis upp vår landsbygdsminister, han är ju fullständigt inkompetent. Han har gått ut gymnasiet, det är allt, och sitter som en minister med ansvar för oerhört viktiga frågor. Hur kan detta vara möjligt? Han är en marionett och knähund för SD, och andra lobbyorganisationer.

Fiskeripolitiken är helt uppåt väggarna

I dagens DN var det en bra artikel om Sveriges fiskeripolitik. Halv miljard i stöd till fisket – ”förlustaffär för samhället”, I artikel uttalar sig ett flertal kunniga och pålästa. Konsensus är att fiske som det drivs idag är både dyrt(en ren förlust affär, rent ekonomiskt) samt förödande för fiskebestånden. Landbyggdsminister Peter Kullgren, som gång på gång visat sig vara en knähund för lobbyister, från det kommersiella fisket såväl som från jägarna. Som exempel i vargfrågan. Han bemöter kritiken i artikeln i en annan artikel. Ministern efter DN:s fiskegranskning: ”En svår situation”. Jag undrar lite var det svåra ligger. Vad är så svårt att förstå? Siffrorna talar ett tydligt språk.

Fiskerinäringen lobbar nu för att öppna upp för att tråla i de skyddade områdena, vilket Kullgren tydligen inte är helt främmande för. Han vidhåller i sitt uttalande att fiskerinäringen inte skall drabbas oproportionellt hårt. Hur tänker han där undrar man? Tillåter man trålfiske i de skyddade områdena, områden där fisken kan leka fritt och inte löpa risk att hamna i en trål. Då kommer de sista utposterna för fisk att vara borta om några år. Då undrar man lite hur han tänker lösa det, de stora båtarna, yrkesfiskarna har då inte någonting att fiska. Fisken är borta! Det är vi skattebetalare som får stå för de kostnader som uppstår, det är alla människor, alla djur som de decimerat till bestånd som är spillror av vad det varit, de kanske rent av är utrotade.

EU är otroligt kritiska till det svenska fisket. Man skall ha klart för sig att det inte är något som är unikt för Sverige, men just trålfisket är dödsstöten för mycket av fisket. Sverige är idag ett U-land i sin hantering av vilt, av naturen, av biologisk mångfald.

Småskalighet och lokala fiskare är framtiden

Det är inte en nyhet att trålfiske är den stora boven för bestånd, och även för lokala fiskare. Dessa stora båtar som åker runt och dammsuger bottnar och bestånd är helt förkastliga. I DN-artikeln nämns detta, forskare har under många år påtalat de stora problemen med trålfiske och i synnerhet dessa enorma båtar som åker runt som piratskepp i vattnen, de rånar de lokala småskaliga fiskarna på deras näring. När de tömt de svenska kvoterna, åker de till de afrikanska kusterna och fortsätter sina räder, dammsuger rent bestånden. Precis som i Sverige, blir de lokala småskaliga fiskarna utan arbete, rånade på sitt leverbröd, fisken är borta, uppfiskad. Allt subventionerat av den svenska staten.

Det är detta Kullgren vurmar för, tydligen i sin fiskeripolitik. Okunskap, och idioti.

Läs Isabella Lövins bok “Tyst hav”. (Poket på Bokus)

Nu kan vi äntligen spåra vår mat från havet

Myndigheten HaV har nyligen (månadsskiftet aug/sept) presenterat en ny föreskrift och ordning. Denna nya föreskrift skall göra det möjligt att spåra hela kedjan av steg fisken, räkan, det som fiskats upp ur havet passerar till tallriken. Det skall alltså bli möjligt att se alla hanteringsled, även förpackning, var och av vem den filéas, en radda med passager från fiskebåt till matbordet.

Konsumenterna får på detta sätt ett verktyg att själva styra vad man köper. Idag är detta inte möjligt, det går inte att spåra alla steg.

Det är idag inte helt lätt att försöka handla, äta och agera så bra som möjligt för en själv och för vår miljö och omgivning. Saknas exempelvis märkning så är det ju helt omöjligt att veta var saker har sitt ursprung och hur de kommit till min tallrik.

Förhoppningen är att detta skall fungera och vara inledningen på en ny trend och att fler produkter tar efter detta.

Vin har ju varit ett svart hål, det saknas ju i princip helt och hållet märkning på vinflaskor. En ljusstrimma är dock de allt fler ekologiska viner som syns på hyllorna i systembolagen. Det hade ju även varit trevligt med lite mer till innehållsdeklaration på flaskorna. Kanske kommer det, vem vet.

 


 

“We are buried beneath the weight of information, which is being confused with knowledge; quantity is being confused with abundance and wealth with happiness.
We are monkeys with money and guns.”

― Tom Waits