Tidig pensionering, är det något för dig?

I en strid ström av artiklar och texter uppmärksammas personer som skall gå i en tidig pension. Tidig är alltså rätt många år före dagens 65 år. Läste en artikel på svt.se (21 september 2021), “Här är ungas plan för pension vid 40“. Jag skojade rätt friskt om detta för numera ganska många år sedan. Jag skulle sluta jobba vid 55 sa jag, det är inte för sent än i så fall, men det hade varit gammalt med dagens mått mätt. Jag letade efter jobbet som skötte sig självt, det rullade på och pengar flöt in. Det var nog aldrig något riktigt allvar menat med det, även om tanken lockade.

Jag har aldrig tyckt mina jobb varit tråkiga till den grad jag inte vill jobba. Har det varit så, (det har det), då har jag sökt ett nytt och tagit mig därifrån. Idag är det näst intill dagligen någon artikel om människor som jobbar mot ett ekonomiskt oberoende, inte ett lyxliv, men så pass mycket pengar att de inte behöver jobbar varje dag. De kan styra mer över sin tid. Den tanken är ju sund och god, men det slutar inte riktigt där. Det har blivit rätt besynnerligt, tag artikeln som länkas till ovan. Den personen försakade flera år av sitt liv. Det var år som allt sparades in på, inte något direkt umgänge, inte ens kaffe, en öl, eller någon lunch ute, inga resor. Vad är det?!

Vad hände, var gick det snett?

Jag har i så fall valt ett helt annat sätt, jag jobbar mindre, har rätt kul på dagarna, styr till stor del mitt liv och min tid. Jag räknar dessutom med att behöva jobba även efter 65, men med saker jag verkligen gillar. Jag försakar inte umgänge, jag köper mig mitt kaffe, jag tar en och annan lunch ute på krogen, jag tar en öl, kanske två, eller till och med tre med kompisar. 

Däremot kikar jag efter boende och platser jag vill spendera min tid som lite äldre, äger jag det så har jag inte några utgifter, då behöver jag inte heller någon pension som är vansinnigt stor.

Samhället idag bygger till stor del på att vi skall konsumera, det är det som håller allt igång. Egentligen helt sjukt, att vi uppmanas att konsumera, det skall vara en fortsatt, konstant tillväxt på marknader, i ekonomier. Det säger ju sig självt att det är helt orimligt, allt har ju en borte gräns, en ände av något slag. Resurser är ändliga, ekonomier kan omöjligt växa konstant i all oändlighet.

Att spara är en sak, att leva som en utblottad och inte unna sig en kaffe, det är något helt annat. Var gick detta fel? Att jobba är synonymt med att jobba för pengarna, så är det nog för den stora majoriteten, men det behöver inte vara så. Man behöver inte heller jobba heltid.

Jag kom till en insikt när min pappa blev sjuk, han hade räknat med att få lite mer tid över vid sin pensionering. Det fick han, tid alltså, men istället blev han sjuk, han kunde inte göra det han planerat. 

Just det öppnade mina ögon lite, att skjuta upp saker för länge, för mycket, det är nog inte en bra ide. Dessa personer som kanske spar i 10 år, eller så, vad säger att de kanske har en hälsa som tillåter det de vill göra går att genomföra? Vissa saker kanske skall göras när man är yngre, vissa saker kanske endast kan göras vid vissa tillfällen. Nej, att sprida ut sina saker lite över ett helt liv är nog i min värld smartare. Vad är det som säger att Tukanen flyger i djungeln om 10 år, att glaciären på fjället jag vill besöka är kvar om 9 år? Jag vet inte, jag tänker inte heller vänta och se, bättre då att undersöka det nu medan hälsan och möjligheten finns. Kanske är det inte rätt och fel i detta fallet, men jag har svårt att se alla försakanden och de rätt stora uppoffringar man gör för att kunna spara. 

I en tidigare artikel var det en person som till och med hoppade över att äta för att spara pengar. Det blir lite väl svart och vitt, det går att finna en väg som är mellan dessa två ytterligheter. 

 

Att vara en fri människa

Vad krävs för att vara en fri människa?  Kanske någon anser att vi är det redan idag, fria alltså? Sett ur ett perspektiv är vi i västvärlden fria så till vida att vi lever i en demokrati, vi kan säga och göra i stort sett det vi vill, men inte helt. Vi styrs dock alltmer av saker som vi inte kan kontrollera på egen hand.

Den fullständigt fria människan är nog en illusion skulle jag dryfta mig till att säga. Ingen är fri att göra precis som den vill utan begränsningar.

Det går att räkna upp ett otal saker som berör ens vardag, vilka inte går att rucka på. Vi är helt enkelt låsta till något slags ramverk, utanför vilket vi saknar valmöjlighet. Ett exempel är att vi känner oss övervakade och kontrollerade, ett växande problem med ett alltmer uppkopplat samhälle.

Ett flagrant exempel är idag tillgång till internet. Vardagliga sysslor kräver internet, att vara utan det innebär att det är mycket som inte fungerar i vardagen. De allra flesta har nog idag tillgång till någon möjlig uppkoppling, låt vara att den är långsam, ADSL eller via mobilnätet.  Svenska staten har dock gått ut med löfte om att 95% av Sveriges innevånare skall ha 100 Mbit, så är inte fallet och så kommer det sannolikt inte att bli. Samtidigt som det dras fiber kors och tvärs, avvecklas nätet för kopparledning, nätet där ADSL och den gamla telefonen körs. Mobilnätet som drivs helt av privata leverantörer kommer aldrig att byggas ut helt så alla platser har mobiltäckning, det är inte tillräckligt lönsamt. Samhälle och näringsliv avvecklar även manuella tjänster, det mesta skall skötas via internet, en ekvation som inte går att få ihop då inte alla har internet. Det är redan där 5% som hamnar utanför det vardagliga, trots bästa möjliga scenario. 

Svårigheter att välja bort

Hittills har bara exempel på brister eller avsaknader av rena fysiska saker tagits upp. Något som väcker alltmer känslor är möjligheten, eller snarare avsaknaden av möjlighet att välja bort att bli registrerad. Tänker återigen på internet, varje plats som besöks på internet lagrar information om besökaren. Det kan vara så lite som IP-numret på datorn, datum och klockslag. Det kan även vara en otrolig informationsmängd om vilka tidigare sidor som besökts, ditt namn, dina kontakter, information om din E-post, adress, med mera.

Det är sällan eller aldrig som det går att helt avstå från detta insamlande, inte utan att tappa funktionalitet på dator och surfande. Vi har alltså inte en frihet att inte dela med oss av oss själva.

Det har även mer eller mindre blivit i princip omöjligt att få saker hanterade manuellt på ett rimligt sätt. Exempelvis SJ, köper du biljetten för din resa i en manuell kassa, då koster den 100 kr extra. Biljettens pris spelar inte någon roll, det kan vara så lågt som 37kr, hanteringen kostar likväl 100 kr. Ett straff för alla som inte kan, eller vill köpa via internet. De som inte vill har ju gjort ett val, de som inte kan är ju en annan femma.

Kontant betalning, idag en omöjlighet i rätt många affärer. 

Att vara en fri människa

“Jag ville bli fotograf, det var mitt enda sätt att bli en fri människa. Komma härifrån (från Flen) och slippa jobba sju till fyra som alla andra”. I dokumentären “Geniet från Flen”, förklarar den svenska fotografen Hans Gedda om sitt val att bli fotograf. Han kallar det att var vara fri. Så är det nog, att göra saker som man själv kan styra och påverka, det är en frihet. 

Att inte gilla auktoriteter är starkt kopplat till att känna sig fri. Det är det nog många fria skapare, konstnärer som kan skriva under på. Säkert gäller det många människor över lag. Några exempel från senaste tiden och SVT  är dels Charlie Chaplin, en person som inte gillade översittare och auktoriteter. I hans fall med alla rätt, då galningar som Edgar Hoover och senare även Joseph McCarthy jagade honom med blåslampa. Radikalslöjdaren är en annan person som skildrats i en SVT-dokumentär, och han säger sig uttryckligen inte kunna hantera auktoriteter. 

Detta alltmer högteknologiska samhälle vi lever i ger inte möjligheter att välja bort, så att säga att man är mer fri idag än för exempelvis 20 år sedan, det är inte helt korrekt. Vi har kanske fler val, men det är inte att vara fri, då det inte går att välja bort vissa saker.

Vad är då en fri människa?

Det är inte helt enkelt att skaka fram en generell definition på hur människor skulle säga sig vara fria. Det är starkt avhängigt situationen som man befinner sig i. För en person som lever under flykt, tänker på flyktingar, ja att få en fast punkt i sin tillvaro är nog att känna sig fri. Trumpanhängare, de pratar ofta om den fria viljan, vad de avser är dock oklart.

Klart är vilket fall att ingen är helt fri, även om många anser sig kunna göra vad vill. En sak som blir allt tydligare är att människan är övervakad, vi kan inte göra vd som helst utan att det registreras. Det får helt enkelt konsekvenser om vi göra visa saker, hur självklara de än kan vara. Demokratin är tyvärr på väg att urholkas, på bred front skulle jag nog säga.

Demokratin är något som man måste jobba med hela tiden, det knapras annars i kanterna och till slut är det kanske en skendemokrati man har.

Det har nu höjts röster om att Trump stängts av från många sociala plattformar, det är ett ingrepp demokratin anser de. Lite lustigt att de tar upp det nu, han har spridit struntprat under 4 år och ingen verkar ha reagerat på det i någon nämnvärd omfattning. Samtidigt så filtrerar precis samma plattformar könsord, bilder på vad de anser vara lite för mycket hud. Var finns synpunkterna på detta från dessa röster som anser att Trump blivit tystad? Det är dock ett problem att dessa filter ligger hos privata aktörer, de har en enorm makt i och med detta. De sitter dessutom på alla information om användarna, det är ett stort problem. Vem skall äga makten till den personliga informationen?

Pest eller kolera

Att pengar och vinst går före moral och etik, det är inte något nytt. Pengar, vinst, skatter har förvridit huvudet på människan så långt det går att spåra. Pengar kan få människan att gå över lik, att helt lägga moraliska aspekter åt sidan. Se texten Saknar näringslivet moral och etik? 

Just nu är det Huawei och Kina som är på tapeten. Bedriver Huawei spioneri och ger Kina kontroll över människor och makt över andra nationer? Det är inte något som vi vet säkert idag, inte hur Huawei är inblandat vilket fall. Jag skrev även i https://peterfrodin.org/usa-bygger-ett-luftslott-av-huawei/, det var för drygt ett år sedan som USA häktade Huaweis chef i Nordamerika. Jag spekulerade då i att USA snarare vill dölja sina egna sysslor, de bedriver ju även de spionage på både sina egna medborgare såväl som i andra nationer. Snarare det än att Huawei bedriver spionage, det kan ju givetvis vara både och. 

Det var inte heller mer än någon månad sedan som det uppdagades att USA hade spionerat på SAAB och Sverige. Via Danmark som är medlem i NATO hade USA avlyssnat radiotrafik till och från Sverige. Så att det endast är Kina som bedriver spionage, det är fel. 

Det finns dock en viss skillnad, USA är trots allt en demokrati och ett öppet land. Kina däremot, en diktatur som inte hyser några betänkligheter att förtrycka, döda, fängsla meningsmotståndare till den Kinesiska regimen. I USAs fall är ekonomi och kontroll över teknikutveckling viktig, Kina vill ha kontroll över både människor och teknik.

5G näten kommer att bli en vattendelare 

I och med att samhället nu är på väg in det seriösa uppkopplandet, här ser vi en vattendelare. Skall Kina få kontroll över större delen av näten, eller skall vi i väst, med NATO i spetsen? Vi pratar här om ett helt uppkopplat samhälle. Otroligt sårbart om det inte fungerar. Det kan om det vill sig riktigt illa bli en uppdelning mellan dessa system, vilket medför att vi bygger barriärer, inte förenar.

Man undrar ju lite var Ryssland befinner sig i denna härva? De har inga företag på denna marknad, vad för nät de har är idag mer oklart. De har ju alltid gått en egen väg och alltid valt sida efter vad som passar den ryska regimen.  Att även Ryssland på ett eller annat sätt är insyltade i detta råder det inga tvivel om.De bedriver spionage mot Sverige, USA och även Kina.  

Världen är idag mer uppdelad än den varit på länge, dessvärre ser det inte ut att vända heller. Växande instabilitet, polarisering och ökat antal konflikter.

Läs gärna mina andra sidor, Rastlös Betraktare och Velocipeter.

Saknar näringslivet moral och etik?

Senast i raden av näringslivstoppar att beklaga PTS beslut att blockera Huawei från att delta i auktioneringen av 5G nät i Sverige är Ericssons VD Börje Ekholm. Tidigare har Jacob Wallenberg beklagat detta beslutet. Var finns de moraliska och etiska aspekterna i handel med Kina? Saknar dessa personer och företag helt moral?

Att pengar är en maktfaktor är ju inte en nyhet, det har de alltid varit. Men att som Ericssons VD Börje Ekholm utöva påtryckningar på regeringen, till och med hota att flytta verksamheten till ett annat land, det är verkligen att passera en gräns. DN visar i en artikel (se nederst i texten) med SMS hur konversationen verkligen var hotfull.

Han säger att Ericsson är beroende av Kina för sina inkomster, det tvivlar nog inte någon på att det är en väldigt stor marknad som ger väldigt mycket inkomster. Kina är dock inte en demokrati och Kina utövar förtryck på många olika minoriteter i världen. Se bara på hur Hong Kong nu håller på att vevas in och bli som Kina, en del där innevånarna inte kan säga vad de vill utan att riskera att fängsla, hjärntvättas. Kina har tydligen via Ericsson försökt att ta bort blockaden av Huawei från auktioneringen av 5G nät i Sverige. Att sedan Kina inte har ett finger med i spelet i Huawei, det är det väl knappt någon som tror idag? Kinas styre har garanterat sett till att näten i landet kan nyttas för att samla information om invånarna.

Är detta något som dessa inom näringslivet inte alls tänker på? Det hade ju varit fint att en aktör som Ericsson satte lite press på Kina att gå mot mer demokrati. Inte som nu kanske till och med förvärra situationen i landet med ett fullt utbyggt 5G nät. Som jag skrev tidigare i “USA bygger ett luftslott av Huawei”, USA är inte bättre än Kina i vissa avseenden, de utövar säkerligen påtryckningar även de. Även i USA avlyssnas alla, men det är ju trots allt en demokrati och du kan uttrycka dig om saker och ting utan att riskera att fängslas.

Det dessa svenska näringslivstoppar nu gör är att gå ut och helt förbise att Kina är en diktatur med en hemsk människosyn. De agerar med en förfärlig cynism och även som en liten marionett åt Kina.

Att dessa personer och företag har mycket affärer med Kina har fler orsaker, lägre lönekostnader och det är en stor marknad. Två faktorer som ger högre avkastning, vilket alltså sätts i första rummet, före exempelvis demokratiska faktorer och förfärliga arbetsvillkor i vissa av fabrikerna.

Att sedan dessa 5G nät som i detta fallet sedan kontrolleras av Kinas styrande och används för att utöva påtryckningar av invånarna det tas inte heller med i beaktandet av Kina som handelsplats.

Se bara som exempelvis Kinas ambassadör som ränner hos regeringen för att hytta med pekfingret och säga att Vi(Sverige) inte ha att göra med hur Kina sköter sina inre angelägenheter. Eller för den delen agerar som i detta fallet, blockerar ett kinesiskt företag från en marknad.

Om inte näringslivet utnyttjar sin möjlighet att påverka och styra handel på ett humant och sunt sätt, hur och vem skall då göra det? Sverige är så litet att vi inte har någon formel makt att tala om. USA kan sätta vissa hinder och käppar i hjulet för Kina, vilket ju även skett i och med Trumps lite märkliga ageranden. Inte han heller har ju haft några moraliska betänkligheter och tankar i blockaderna, det är ju även för USAs del rent ekonomiska aspekter som förts fram.

Ekonomiska spelregler till hundra procent

Sånt här får vilket fall mig att tvivla på mänskligheten. Pengar, pengar, pengar. Att en person som Jacob Wallenberg ens får uttala sig på ett sånt här märkligt sätt i media. Jag har inte läst att någon ifrågasatt hans uttalande. Han säger att han under lång tid handlat med Kina. Till och med i en till synes skrytsam ton. Är det så han byggt upp delar av sin förmögenhet? I ett land med låga kostnader som helt saknar demokrati, där lägger verksamheterna sina fabriker. Precis vad Ericsson gör, de säljer dessutom mycket av sina produkter i landet. Vilket i slutänden leder till ett förhindrande av utveckling mot demokrati.

Börje Ekholms och Ericssons påtryckningar är ytterligare ett steg åt fel håll, rentav vidrigt.

Bedrövligt och smaklöst är det. Ett riktigt lågvattenmärke vad gäller moral och etik. Jag har hittills varit noga med att köpa telefoner från Ericsson, ja eller Sony som tidigare var en del av Ericsson. Nu är det definitivt slut med det. Ericsson får sluta med att vara någon slags marionett till Kina innan jag köper min telefon igen från dem.

Vad skall jag då köpa? Svårt, i och med att sannolikt alla stora aktörer sitter i knät på Kina så vet jag faktiskt inte.

Här är artiklarna:

Läs gärna mina andra sidor, Rastlös betraktare och Velocipeter.

Utveckling har den en riktning?

Det pratas om en tillbakagång, eller rent av negativ utveckling nu under de senaste 25 veckorna. Corona viruset har fått en hel värld att stanna av. Är det negativ utveckling? Finns det negativ och positiv utveckling? Vad är i så fall positivt och vad är negativt?  Kan den tekniska utvecklingen, den kulturella, den sociala ha en riktning? Vem bestämmer vad som är rätt och fel, bra och dåligt?

Sett ur ett evolutionärt perspektiv så saknar utveckling en bestämd riktning, det sker en successiv förändring mellan generationer, de utvecklas. Förändringen i sig har inte en given riktning, den sker åt alla håll, däremot gynnas den som utvecklas i en riktning där man överlever lite bättre.

Idag verkar utveckling vara något som ger oss mertid. Som den person jag hörde på P1 i början på september. De pratade om morgondagens AI, du skall genom tanken kunna slå på ljuset, du skall med tanken kunna beställa blommor till din förälder. Blir man trött eller trött när de bästa exemplen de kommer på, på bästa sändningstid är sånt här trams. AI får mycket utrymme och det ses som framtidens stora grej, och så får man höra dessa banala exempel. AI skall underlätta, triviala saker som vem som helst kan sköta.

Borde det inte tas gemensamma krafttag mot eller kanske snarare för att utveckla saker som gör vår jord bättre, skapar en bättre livskvalitet för det stora flertalet, där tror jag vi klarar oss utan AI för lampor eller beställa blommor. Hantering av svåra frågor är mer relevant.

Emotionell och kvalitativ utveckling

Så mycket av det som skrivs är hur utvecklingen skall ta fram nya saker som ger ett bekvämt liv, bekvämt i vilket avseende? Är exemplen från ovan något som efterfrågas? Ny teknologi som tas fram för triviala saker känns inte bra. Teknologi som driver på konsumtion och ett leverne som är rätt osunt. Är det inte upp till var och en att göra sina val tänker då någon? Kan så vara, men ett samhälle som driver på och bygger på konsumtion är ju inte hållbart, helt omöjligt i längden. Är det då inte bättre att ta en annan riktning medan tid finns? Allt fler studier visar att människor mår sämre, de är deprimerade, de är ensamma, de blir överviktiga av ett stillasittande liv. Teknologi som gör människor till marionetter under datorns inflytande, beslut som inte tas på egen hand.

I spåren av Corona har kultur- och idrottsevenemang drabbats hårt. Publiken har helt försvunnit, det blev förbjudet med folksamlingar större än 50 personer, vilket gör att alla uppträdanden mer eller mindre uteblivit. Museer, konserter, teater, all idrott med publik, inställt. Däremot är det helt OK att åka till Biltema, till IKEA, till Ullared, där kan människor trängas och konsumera. I min värld lite märkligt, men helt i linje med dagens konsumtionsstyrda samhälle. Förvisso är det till viss del nödvändigt att kunna handla, mat, vissa saker till hem och leverne, men är inte kultur och upplevelser det också? Vad finns att se fram emot om inte musik, litteratur, film, idrott kan existera? Den nya bilen och att jag kunde beställa blommor med tanken, det gör mig inte lycklig i längden.

Det som syns det finns

Kultur och välbefinnande är inte något som syns på samma sätt som blanka bilar, fina välputsade fasader, självgående gräsklippare. Välmående på insidan är svårare synliggöra, däremot är vikten av det helt uppenbar och borde vara det givna området för satsning och utveckling.

85 procent av Sverige är skräpyta!

Närhet till naturen, eller i vart fall tillgång till naturen, det behöver nog alla.  Det är vetenskapligt visat att välmående ökar vid vistelse i naturen, den har en helande effekt. Det är där vi finner ro och det är dessutom där råvarorna till mycket i vår vardag har sitt ursprung. Naturen måste ha en plats i vardagen, för alla.

Mer eller mindre av en slump så kom jag att titta på den korta dokumentären Skräpytan, i detta fallet en film om Värmland. Det skulle dock kunna vara vilket område som helst på landsbygden, allt som inte inte är en större stad skulle fungera. I beskrivningen av filmen så står det att en ekonomie doktor kallat detta område för skräpyta, det står vidare “där finns inte någon ekonomisk aktivitet”, “inga universitet”, “ingen underhållning”, “ingen shopping”, “ingenting”.  Ingenting är rätt starka ord, mindre än ingenting är ju svårt.  Citaten rullar förbi i inledningen av filmen. Får ju hoppas att han försöker vara lite rolig och inte menar allvar med orden? De är dock inte kul och hans ord framstår mest som korkade och rent av förfärliga. Jag har i tidigare texter påtalat problemet med att ekonomi och då även ekonomiska talespersoner. De har alldeles för mycket inflytande i dagens samhälle. Har de dessutom mage och så här dålig koll på läget som denna personen verkar ha, då vinner alla på att personen fick spendera resten av sitt liv på “Santa Helena”, där en annan knäppgök redan tidigare suttit isolerad. 

Vi gräver med samhällsutveckligen vår egen grav, det är en omöjlighet att det kan fortsätta på samma sätt som det gör idag, städer växer, glesbyggd och landsbygd dör. Vi kan inte shoppa oss till ett bättre liv, vi kan inte leva i villfarelsen att tillväxt och välfärd är synonymt ekonomisk tillväxt. Vi kan inte exploatera i all oändlighet, jorden är ändlig. Det fungerar inte heller med en ständigt ökande konsumtion som drivmedel.

Hela den inledande texten med citat i filmen avslutas med, “…där finns bara träd“. Lite huvudet på spiken, vilket visar på de lite korkade i citaten. Personen har ju helt missat att just träd är en av Sveriges grundpelare, hela massa industrin och virkesindustrin, en synnerligen viktiga råvara i Sverige. 

Kjell A. Nordström – företagsekonom

Personen som gjort uttalandet heter för övrigt Kjell A. Nordström och är företagsekonom. Googla gärna honom, han är en sådan där trendriktig typ i designade glasögon och kläder. En som gärna sticker ut hakan och säger saker som är rätt korkade och naiva, men “lättsmält och populärt “, vilket får mycket uppmärksamhet, gärna delat på sociala medier. Han har skrivit ett flertal böcker, av typ “lättsmälta och populära”. De känns precis som han själv, trendriktiga. Han var för övrigt en av P1s sommarpratare i år, 2020. Bara förhandsinformationen  på hans program fick mig att helt tappa lusten att lyssna. Hans fortsatt töntiga påstående (citerat från DN) “Forskade för att få ligga”, hur tänkte han där? Vem med en gnutta självaktning vill ligga med en självgod företagsekonom som tycker företagsekonomi är sexigt. Känns som det kan få vara. 

Vad är underhållning?

Citatet “ingen underhållning” ter sig lite märkligt. Vad är underhållning? Likaså “ingen shopping“, varför skall det finnas shopping överallt? Om denna person inte ser upp så kanske framtiden blir en förfärlig överraskning, en snabbt ökande andel av shopping sker ju på nätet, inte i staden. Det är ju lika relevant och enkelt att vända på resonemanget, det finns inte någon helande natur i storstaden. Det finns inte någon tystnad, var finns det oförstörda, det rena i staden? 

Allt utanför staden är naturresurser

Sveriges välfärd är till stor del ett resultat av ett synnerligen hänsynslöst exploaterande av råvaror, vattenkraften, gruvnäringen och just virkesindustrin, “träd”. Allt är naturresurser som anses så självklara, något som inte går att få från en stad. Det som han kallar skräpytan är naturresurser, och livsmiljön för de som inte vill bo i den konstlade staden. Kunskap är väsentlig, om den används på ett vettig sätt. Men utan några råvaror så fungerar ingenting. Universitet och högskolor är  dessutom inte enda sättet att inhämta kunskap på.

Att den svenska glesbygden tillåts monteras ned och försvinna är häpnadsväckande. Det sker helt i stillhet, utan någon form av diskussion. Pajaser som denna Kjell och även många andra verkar resonera så att det som inte syns det finns inte, det pågår en avvecklingspolitik i det tysta. 

Det är ledsamt och nedslående att höra om synen på områden utanför staden. Det var inte de medverkande som stod för den dåliga synen, det var vad de beskrev sig känna. Hur andra såg på den, de i storstäderna. Ganska vanligt, det skämtas om landsbygd som människor som är lite korkade och primitiva.   

I anslutning till just denna korta film, (SVT tipsar om liknande) dök även den korta serien om de norrländska gruvarbetarna upp,  “Tornedalsrallyt”, människor som bor, eller i vart fall vuxit upp i Tornedalen, men numera jobbar i Kiruna, Malmberget, eller någon av de andra större gruvstäderna. Ytterligare en liknande film var “Den stora flytten – en film om Malmberget”, hur ett samhälle påverkas rent fysiskt av gruvnäringen.

Det som alla dessa har gemensamt är att människorna som bor, lever och medverkar i filmerna har är sin kärlek till naturen. Det är på något sätt det enkla. Naturen är en del av deras vardag, den betyder så mycket mer än att vara något rekreationsområde för fritid. Vilket de större turistorterna blivit, Åre, Sälen med flera, platser som storstadens innevånare besöker ett par veckor om året för att ha kul. För de människor som bor här är detta vardagen, det kan inte plockas bort, det betyder så pass mycket. 

85 procent av Sverige är en skräpyta

SVT dokumentären Skräpytan kan tidvis kännas lite ironisk och på gränsen till lyteskomisk, men det är ju trots allt deras liv. De har valt det och de trivs med det. Det är inte en skräpyta, det är vardagen för människor. Att kalla det för skräpytan gör ju att något som inte kallas för skräpyta måste finnas, det är ju ett relativt begrepp. En personlig gissning från mig är att staden är något slags mål, en fulländad utveckling, alltså inte en skräpyta. Där finns det som citaten påstod saknades i Värmland. Däremot inte några råvaror. Stadens mat kommer från landet, gatornas asfalt från stenbrott, likaså betong, järn/metall från gruvor, virket från skogen, för att inte tala om all energi som konsumeras, den kommer från något kraftverk (vind-, vatten-, kärnkraft). Vid ett grovt överslag på Sveriges yta som jag gjorde i en tidigare artikel, “Mer pengar till vår järnväg”, så är med detta resonemang i runda slängar >85% av Sverige en skräpyta. I vanlig ordning då ekonomer får ge sin syn på saker och ting så räknas kronor och ören som vinst, alla andra former av vinster är inte relevanta.

Lite trist att personer och tankesätt som dessa skall få synas i den stora utsträckning som det gör. Att de inte ifrågasätts på ett relevant sätt. Lika trist att politiken inte verkar vara bättre på att hantera det, orden om ett demokratisk samhälle för alla finns och upprepas gärna, men verkstaden verkar har gått i pension, de görs inte något konkret.

Läs gärna mina andra sidor, Rastlös betraktare och Velpcipeter. Mer om fotografi och träning med fokus på cykel.

Var har det gått fel?

Postnord vill ha tre dagar för att leverera vår post. Om vi inte får det så går vi med förlust, säger en representant för Postnord. Då undrar säkert många, var har detta spektakel gått snett? Snigelpost är snart inte en benämning, det är ett faktum.

Hur kan det gå så snett som det verkar ha gått för Postnord? Det är dagligen som det skrivs om hur Postnord blöder och går med stor förlust. Ha i beaktande att detta är saker som gäller idag:

  • Aldrig tidigare har det skickats så mycket packet som nu.
  • Järnvägarna transporterar mer än någonsin.
  • Transporterna på våra vägar går för högtryck, även här ökar det konstant. Vi har ett allt bättre fungerande vägnät.
  • Posten har inför automatsortering, mycket sköts alltså av maskiner.
  • Det skickas mindre med post än tidigare, vilket borde innebära ett minskat tryck på posten.

Trots allt detta så tar det allt längre tid för post att nå fram. Hur kan det komma sig? För en oinsatt ter det sig ju helt obegripligt att det skall behöva ta tre dagar idag. Tidigare sade man att posten levererades dagen efter till större delen av landet, självfallet med vissa undantag. Nu vill posten att hela landet skall sättas på undantag. Ge oss tre dagar!

Kan någon insatt förklara hur det kan bli så här?

Framtidens problem fanns även igår

Framtiden har flera stora, växande problem som vi alla kommer att på ett eller annat sätt drabbas av. Arbetslöshet, krympande pensioner, klimatförändringar, som några exempel. Det är dock inte något som är nytt, det har pågått en längre tid.

En ny serie på SVT beskriver framtidens AI, ett snabbt växande område. I serien tas olika aspekter på AI upp. AI kan bidra till en bättre sjukvård, självkörande fordon, olika algoritmer för bearbetning av information, med mycket mera. Vi har just nu bara sett början på utvecklingen, en utveckling som vi inte vet var den slutar. Det är nu man skall säga, “datorer, robotar kommer att ta över vårt samhället”. Det kanske inte skall tas helt bokstavligt, men att datorer och robotar i den bemärkelsen att de kanske sköter vissa sysslor kommer att bli vanliga, är inte en vågad gissning. Se på Japan där robotar till och med ersatt personal inom äldreomsorg, robotar agerar lite som sällskap. Steget till att vi skulle få ett samhälle dominerat av robotar, datorer, det är rätt långt. Det är dock inte helt främmande att dessa AI algoritmer som utvecklas som stöd till människan, kan påverka människan att ta bättre beslut, men även väldigt konstiga beslut. Låt oss säga att AI blandas in i krigsstrategier. Ett möjligt scenario kan då vara att basera sitt besluta om angrepp på potentiella fiender med hjälp av AI. Beslut som är fullständigt okonventionella, de kanske går långt utanför människans ramar, ger direktiv/förslag på saker som inte skulle gjorts annars.

Arbetslöshet ett växande problem

Världen och många länder står inför enorma utmaningar vad gäller den växande befolkningen, samtidigt som de enklare jobben rationaliseras bort och tas över av olika former av robotar. En ekvation som blir svår att lösa, färre arbetsuppgifter, men fler människor. Att robotar, som strikt sett inte behöver vara AI tar över slitsamma jobb, det är inte någon ledsen över. Arbetsförhållanden har överlag blivit mycket bättre inom de framför allt den tunga och monotona tillverkningsindustrin.

Att AI i mångt och mycket används för att bättra på förtjänster (högre avkastning) är inte hållbart, inte primärt. Givet ekvationen ovan med en snabbt ökande folkmängd, samtidigt som AI används för att ersätta människor med automatiserade processer som gnetar på dygnet runt. Detta ger lägre omkostnader och ökade förtjänster, för några få. En stor del av de ersatta människorna kommer inte att hitta arbete.

AI ger mertid

Lyssnar eller läser man om förtjänsterna med AI är det ett som sticker ut, rutinjobb och analyser tas över av AI. Sannolikt kan de flesta skriva under på och hålla med att det låter ju bra, rutinjobb är ofta monotona tråkiga jobb. Analyser kan bli bättre, exempel inom sjukvården där röntgenbilder tolkas av AI. Stannar det då där? Det är ju faktiskt upp till människan att avgöra, men troligtvis inte. Nya områden kommer att hittas, områden där AI är användbart, områden som ger ökad ekonomisk vinning prioriteras oftast, istället för områden som ger en bred samhällsnytta.

Rutinsysslor är en del av vardagen för alla, enkla saker som att dammsuga, handla, städa, klippa gräset och diska. Det är saker som kanske inte är så kul, men likväl måste skötas. I en tidigare text skrev jag vad gör vi med all tid, vi tror oss köpa tid för andra saker genom att göra oss kvitt sysslor. Allt kostar dock pengar så finansieringen kräver mer jobb, en ökad inkomst, så i slutänden blir det kanske inte mer tid, men väl mindre “tråkiga sysslor”.

Låt oss dock anta att vi får mer tid över, även att utvecklingen fortsätter på samma sätt som nu. Rutinmässiga sysslor, “tråkiga vardagssysslor” tas över av AI och automatiseras/mekaniseras. Vi får alltså mer tid över genom AI användning. Frågan som då dyker upp är, var går den bortre gränsen för vad människan och AI kan ersätta, men kanske mer väsentligt, vad är relevant att ersätta? All tid som man får över, vad skall den nyttjas till? Endast sånt man tycker är kul? Det hade ju varit fantastiskt, men hur kan det bli möjligt? Dessa relativt enklas sysslor som idag sköts av lågavlönade, ofta invandrare, flyktingar. Där tar helt klart AI och robotar jobb från en grupp som får det svårt.

Det har även visats att AI kommer att ta jobb från många handläggare, läkare, analytiker, relativt avancerade arbeten.

Arbetslösheten som sannolikt kommer att öka blir ett växande problem. Jorden och allt omkring oss förutom universum är ändligt, så någonstans finns en bortre gräns, om inte annat för naturresurser. Jag är rätt övertygad om att det inte är det som kommer att sätta stopp för dagens utveckling, det är människan. Vad och hur utvecklingen kommer att sluta kan nog inte någon förutsäga, men samhället som utvecklas idag känns allt bräckligare.

Vi ser alltmer av vi och dem

Idag bygger vi i snabb takt alltfler murar, murar mellan oss och dem. Tag bara Brexit, Trumps mur mot Mexiko, splitringen i klimatfrågan, Kina vs USA, Kina vs resten av världen, religioner, Rysslands agerande mot väst. Även alla populistiska partier som SD med flera, vilka drivs av osäkerhet och främlingsfientlighet. Saker som syftar till att slå in kilar mellan oss och dem.

En global instabilitet, AI och teknologi är här en stor drivkraft till en splittring. Istället för att enas om utveckling så är det precis tvärtom, man skyddar och hemlighåller. Likaså alltmer avancerade vapen, fler länder med kärnvapen, “skapade i syfte att stabilisera”, men i själva verket bidrar till splittring. Med ledare för dessa kärnvapenmakter som är narcissister, känns läget inte så värst trovärdigt och stabilt.

Domedagen är inte något nytt påfund

Alla domedagsprofetior om en uppvaknade värld efter ett kärnvapenkrig, en fullt utvecklad klimatkatastrof, storebrorssamhället, sånt har vi sett på film, sånt har vi läst. Mängder av det dessutom. Det har nog av de flesta ignorerats som nonsens. Det finns en stor tilltro till människans sunda förnuft, människans förmåga att lösa problem, vilket ju visat sig fungera så där. Sunt förnuft, vad är det för övrigt?

Terminator – kanske har det ett uns av realism trots allt? George Orwells 1984, det är redan passerat, storebror vet idag redan mer om dig än du vet själv.

Greta Tunberg är ett exempel på ljus i mörkret, hon kan dock inte göra något mer än informera. Det är ju dessvärre dessa narcissistiska politiska ledare som sitter vid rodret och där går det trögt.

Med det sagt, det har förutspåtts och sedan länge sagts att detta var på gång. Kanske inte jag, kanske inte de flesta, har insett det, men det går nu inte att blunda, vi har rejäla problem att lösa.

För egen del blir jag mest sugen på att flytta till en stuga i Norrland och slippa umgås med människor. Där skall det finnas möjlighet och frihet att kunna vandra, fiska, vara i naturen. Komma ifrån de mänskliga miljöer som vi idag mer eller mindre tvingas in i.