Ekonomi och ekonomer har för mycket att säga till om i dagens samhälle

Ekonomi och ekonomer har alldeles för mycket att säga till om i dagens samhälle. Det är kanske dags att ändra fokus och inställning till vad som är viktigt?  Ett hållbart och tilltalande samhället består av så mycket mer än det ekonomiska. Som det är idag skall det mesta ses utifrån en ekonomisk synvinkel. Varför är det så? Kan det fortsätta på detta sätt?

Banker är kvasiintellektuella kolosser

Det är rätt tröttsamt att höra ekonomer uttala sig, i synnerhet banker och deras VD, styrelser eller även vissa tjänstemän. Banker bidrar i princip inte till någon vettigt funktion i samhället, de slussar pengar från en instans till en annan, lånar in pengar som de sedan lånar ut till en högre ränta. Det fyller naturligtvis en funktion, det är en simpel och kvasiintellektuell syssla, borde inte kunna generera dessa enorma vinster de visar upp. Bankernas så kallade rådgivning (som är lite mer avancerad och kräver en tanke och försök till analys) har gång på gång visat sig kunna utföras av i stort sett vem som helst, apor, slumpgeneratorer, med mera.  Garantin att avkastningen skall vara bättre än börsens index infrias sällan. Det har ju även visat sig att man i sin rådgivning ofta rekommenderar de egna fonderna, kapitalförsäkringarna med mera. Självklart gör man det!

Att detta skall ge många miljarder i vinst varje kvartal är för mig något som är synnerligen störande och obegripligt. Vid frågan om det inte finns utrymme för att sänka utlåningsräntan, då kommer en harang av tomt prat och enligt mig rätt ihåliga, märkliga argument. Det de säger är att det måste finnas mer kapital i deras buffert, så är stadgarna. I själva verket är det så de kan låna ut ännu mer! Finns det något tak, de har nu hållit på i år att samla kapital? Var finns logiken i det? De har ett ansvar mot sina aktieägare. Det är dock inte rimligt att detta skall kunna ha den inverkan det har på samhället i stort.

Jämför deras vinster med andra företag som kanske utvecklar nyttiga prylar för den breda allmänheten, de går med vinst, men det kan vara på sin höjd någon miljard, vilket ju är ofantligt mycket det också. Det är  dock bråkdelar av vad bankerna tjänar. Läste senast härom dagen  att bankerna ifjol (2016) tillsammans gick med 83 miljarder kronor i vinst. Några få aktörer tjänar otroliga summor på att låna ut pengar, sälja så kallade “goda råd” för investeringar. Skulle detta system braka samman, ja då går staten in och stöttar det. Är det rimligt? Då det går bra får staten, vi svenska medborgare inte ta del av något, vi bidrar enbart till vinsten, pengar som slinker ned i aktieägarnas fickor. Skulle det börja gå åt pipsvängen, ja då får vi skattebetalare gå in och skjuta till lite pengar för att system inte skall kollapsa, det är då skattemedel som stöttar.

Kapitalism är av ondo

Kapitalism har för mig blivit lite av en svordom. Det främjar vissa enskilda personer, vissa enskilda verksamheter,  inte kollektivet. Vi får till råga på detta allt mindre möjligheter att som individ/kollektiv påverka våra val. Regering och riskdag har ju sedan många år valt att avmonopolisera det mesta, sälja ut de statliga bolagen. Det gör att mer och mer hamnar i händer på  kapitalister, kapitalister som värnar om sina aktieägare, inte det svenska folket. Fotfolket, vilket är vi svenska medborgare. Vi är de som bidrar med pengarna, vi får vare sig ta del av en förbättrad service eller tjänst,  inte heller får  vi ta del av den stora avkastningen.

Är det inte dags att ekonomer och finansiella företag hamnar i väntrummet, tänker framför allt på banker, försäkringsbolag, till viss del även vissa inom näringslivet med oproportionerligt mycket inflytande.  Styr upp lite mer vad dessa kan tillåtas göra och ge inte ekonomer företräde, ge inte banker utrymmet. De skall inte ha plats vid runda bordet, i vart fall skall inte kapitalister få mer att säga till om än övriga. Begränsa även dessa enorma vinster som bankerna plockar ut, skattebetalare som idag inte har valmöjligheter, de betalar och bidrar till dessa enorma vinster. Det saknas idag mer eller mindre möjligheter att inte vara ansluten till en bank. Konkurrens är inte användbar idag, det känns mer som om någon slags kartellbildning, eller oligopol, ett outtalat men under bordet förekommande avtal mellan banker.

Ett kontantlöst samhälle

Vi går mot det kontantlösa samhället, vilket ju ger banker ännu mer makt och möjlighet att styra utvecklingen.  Det är idag omöjligt att stå utanför detta system, vill man det straffas man både ekonomiskt och rent funktionellt.

Dessa utförsäljningar som görs av statliga verksamheter, det är något som inte går att ta tillbaka. Är en verksamhet väl såld så är det för alltid.  En stor effekt detta medför är att staten tappar kontroll och framföra allt insyn i hur verksamheten sköts. Banker, infrastruktur, skola, vård, det är idag verksamheter som alla, ja verkligen alla på ett eller annat sätt berörs. Det är av stor vikt att det skall komma alla till del på ett bra och jämnbördigt sätt, självklart så rättvist som möjligt.

 

Att sedan banker och andra finansiella verksamheter täljer guld med kniv, på bekostnad av alla andra som är inlåsta och mer eller mindre tvingade in i ett system som idag, det är ju helt uppåt väggarna. Många av dessa verksamheter är simpla sysslor, löner till de som jobbar inom denna sektor är i en helt annan liga än övriga samhällsmedborgares.

 

Ytlighet ger ökad dumhet, journalister borde ställa högre krav

Alltmer av de nyheter vi matas med är ytliga och populistiska. Ett tullande på innehåll och kvalitet är ett växande problem. Många journalister idag tillåts inte att gräva på djupet, många vill inte gräva. Nyheter skall serveras så snabbt och så kortfattat som möjligt och gärna live. Vem vill ha det? Är inte grundläggande journalistik och kvalitet ett krav man kan och bör ställa? Är snabbhet och då även ogranskad journalistik bättre, viktigare och mer aktuell?

dsc_0872-01.jpeg

På radion söndagen 20 november togs det nya fenomenet livenyheter upp. Livenyheter kan nog ha sin plats i det digra nyhetsutbudet, men att det skall få mer utrymme på bekostnad av och ersätta granskande och grundlig journalistik kan väl inte vara tanken?  Är det verkligen rätt väg att gå?

De frågade i programmet Filip Struve, ansvarig för SVTs utveckling av livenyheter. SVT är ju ett rörligt media och rörliga media växer snabbt i omfattning som ett media att rapportera och förmedla, i realtid. Han ansåg detta vara en väg framåt, snabba klipp och rörliga bilder. Han är i mina ögon en sann populist, så hans åsikt och svar är inte förvånande.

Det är inte något konstigt i sig med livenyheter, det rörliga mediet är bra och informativt. Jag tror att det är många som uppskattar det. Även jag ser fördelar med det. Jag ställer mig dock lite frågande till dessa livenyheter för vilken typ av nyheter som helst. Allt passar inte i den formen.

Hellre snabbt än korrekt

Idag är det någon slags tävling om att kunna förmedla allt så snabbt som möjligt. Det gäller alla former av nyheter. Så har det naturligtvis även varit tidigare, men då fanns inte de verktyg vi har idag, verktyg  som medger en i stort sett omedelbart publicering. Texter, bilder, filmer, allt kan läggas ut på en publik kanal omedelbart. Den digitala världen är bra på mycket, men det känns i detta fallet som det gått lite för snabbt. När granskas saker och ting, i efterhand?

Tidigare så filmade man, fotograferade man, skrev man,  det hela tog några timmar. Det skulle framkallas, det skulle sättas och till slut tryckas, Ja så vida det inte var radio, men även där var det inte alltid direktsändning. Det fanns tid till reflektion och även att kontrollera och verifiera saker och ting på ett annat sätt.

Det snabba tempot känns som om det är lite korkat, snabbhet i sig har drivit fram en sämre journalistik.  Journalister verkar i många fall sakna något form av källkritik, ställer inte krav på kvalitet och pålitlighet. Nytt är bra, snabbt är bra!

Åhörare och läsare är även de otåligare idag, det finns studier som  mätt hur länge varje nyhet eller inlägg får i tid. Sociala medier som tagit en stor plats som förmedlare, där visade en studie att ca. 3 sekunder var vad inlägget får. Har det inte väckt intresset inom dessa 3 sekunder så klickar man vidare.

Årets julkapp, media hakar på det kommersiella jippot

20 november,  då jag skulle åka till Österlen för att fotografera lite i  Simrishamnstrakten så var det ett himla babblande om “Black Friday” på radions P1, kändes som om det var värre än vanligt med detta kommersiella jippo. Black Friday var och är handelns påfund att vända röda försäljningssiffror till “svarta”.

Det har pratats om “Black Friday” utan motstycke. Jag kan nog inte minnas att det fått så mycket uppmärksamhet i media tidigare, kan dock ha fel. Vad är så intressant i detta kommersiella jippo?

Det jag lyssnade på när jag satt i bilen var dock kritik mot just medias hantering av alla dessa reklam och kommersiella upptåg.  Det var radioprogrammet Medierna som granskat medias rapportering om just “Black Friday”, och den nyligen presenterade årets julklapp. Mellan raderna så framgick tydligt att journalister, publicister och programledare kan anses vara lite av marionetter till detta reklamjippo. Är det så, är journalister viljelösa marionetter?  Många journalister skulle inte medge och gå med på ett sådant påstående. Vad är de i så fall?

Media som marionetter

Då Medierna konfronterar P1:s reporter i Studie 1, Jörgen Huitfeldt och frågar om det inte är att gå handelns och Svenskt näringslivs ärenden med all den uppmärksamhet som medierna ger de olika jippobetonade evenemang som avlöser varandra? Självklart ansåg han inte att det var fallet. Han lyckades få det till att årets julkapp som han testat i direktsändning hade relevans för en stor allmänhet. Han jämför som del i svaret årets julkapp med bakmaskinen som var årets julklapp för några år sedan. Helt olika saker, så pass olika att denna, årets spådda julklapp var värd att rapportera, vilket inte en bakmaskin var. Ganska ohållbara argument i mina öron, han hänvisar även till att marknadsinstituten, de som tar fram och spår vad som skall bli årets julklapp. De är bra på detta och brukar ha rätt, hävdade han.

– De har hållit på ganska många år och det brukar stämma. (JH)

– Bidrar inte ni till att det kan bli så genom att själva rapportera. Det behövs ju inte någon reklam när media rapporterar. Reklamen blir gratis och det tolkas bland de som lyssnar som en sanning, ett faktum. (reporter)

Hal som en ål så slingrar han sig, undviker att svara direkt på frågan och medge att de  mycket väl kan bidra till försäljningen. Dessa nyheter har ett egenvärde och är något som lyssnare/läsare är intresserade av, hävdade han.

(Det skall medges att det även var flera av de stora tidningarna som också lade fram årets julklapp som en nyhet).

Populism är det som gäller för skribent och publicister

Detta är ju ytterligare  ett trist exempel på att seriös media inte tar sitt arbete på allvar. De är numera lite av populister och sysslar inte med det som kan förväntas media av klass.  Att kvällspress, vissa andra tidningar skriver om sådant här är inte så förvånande, de förväntas inte heller driva kritisk journalistik på samma sätt.

Det finns undantag och ganska många sådana, men dessa snabba nyheter som bygger på att fånga så många som möjligt, det är verkligen låg kvalitet, om ens någon kvalitet på dessa nyheter. Det är ju inte ens nyheter. Studio 1 är ett tungt program i P1, lite graverande att de sänder sånt här trams. Det sänker i mina öron förtroendekapitaltet rejält. Populismtåget och det snabba rapporterandet gör oss dummare och bidrar till ett urholkat förtroende för seriös journalism.

Ville man förmedla saker förr så var väl genomtänkta saker. Se bild nedan.

dsc_0867.jpg

Hällristningar mellan Simrishamn och Brantevik, skåne. Besökta 2016-11-26

Det som skrevs var bokstavligt talat hugget i sten och kunde inte korrigeras i efterhand (bild ovan).

Felaktigheter i media

Denna hets som råder att komma ut med både nyheter och annat till offentlighet så snabbt som möjligt bidrar definitivt till avkall på korrekthet. Ett annat exempel då detta skrivs är att det nämndes i radion att en av kvällstidningarna hakat på kvasinyheten om läckta lösenord. Det är inte en nyhet, det har rapporterats om detta många gånger tidigare. Det togs denna gång upp i SVT och flera hakade på detta, rapporterade bland annat att Stefan Lövens lösenord läckt ut. Det var helt fel, vare sig hade hans lösenord läckt ut och det var dessutom ett gammalt konto som inte var aktivt.

Det rapporterades alltså utan att bemöda sig att verifiera detta. Vilket efter påtryckningar och kontroll i efterhand visade sig vara en felaktig “nyhet”.

Lyssnare och läsare otåligare

Dagens läsare och lyssnare är även de betydligt otåligare och kräver att det skall hända något hela tiden. Nyheter skall presenteras kort och snabbt. Det tyder många studier på. Formaten som används är vida skilda tidigare former.  Rörligt media anpassas till de sociala medierna, från att ha varit 4:3 format som äldre TV apparater, blev det 16:9, nu är det 1:1 som är det format som Facebook använder. Texter är otroligt korta, anpassade till sociala medier. En nyhet skall presenteras på några få rader. Ett klickajagande, få personer till sina webbplatser, men vilka får man dit? Är det de som landar på webbplatsen som är målgruppen?

 

Vinster i välfärden

Häromdagen presenterade regeringens utredare sin rapport på hur vinster i välfärden skall hanteras. Vinsternas vara eller inte, ett tak på vinster, eller vad skulle rapporten säga? Det blev ett tak på statlig upplåningsränta + 7 %. Ilmar Reepalu presenterade under fm. sin rapport och aliansen var inte positiv, V som varit helt emot vinster såg det som ett steg i rätt riktning.

Ilmar Reepalus förslag verkar inte gå hem hos allianen. De vill se en reglering, men inte i form av vinsttak. Ett vinsttak skulle sätta valfriheten ur spel säger de, det viktigaste är valfriheten. Jag ställer mig lite frågande till vilken valfrihet? Har alla verkligen en frihet att välja, välja och få sitt val igenom? Är det inte att komma bort från kärnan i frågan om att alla i Sverige skall ha samma rätt och möjlighet till en bra skola, en bra vård och äldreomsorg? Är det så idag, med denna valfrihet, någon får gärna visa mig var den finns. Fungerar i så fall den valfrihet bra?

Nej, så är det naturligtvis inte. Alla har inte samma möjlighet att välja och få sitt val igenom. Det fungerar inte heller bra. Sjukvården är inte valfri, de som har valfrihet har betalt en extrapeng för att kunna få en annan vård, är det vad valfrihet är?

Skolan kan man välja, men de privata aktörerna inom skolvärlden vill inte vara i områden som är tyngda av problem, de är i områden som är välartade, gärna där föräldrar kan betala för sig. Är det valfrihet inom skolan? De vill inte heller vara i glesbyggden, för där är vinsten för liten.

Äldreomsorgen och sjukvården lider av stor personalbrist, något vi får höra dagligen är hur lite personal det är på hemmen, lasaretten hinner inte med alla. För att öka en vinst är det mycket enkelt att rationalisera lite och säga upp personal, tätheten minskar bland personalen och de som är kvar får allt mer uppgifter, tiden som skulle varit över blir aldrig över.

Jag tycker att vi bör fråga oss om det är bättre idag än innan all denna hysteriska utförsäljning satte igång inom skola, vård och omsorg. Faktum är att frågan gäller hela vår infrastruktur, tänker då även på transporter och kommunikation så som järnväg, postgång med mera. Har all denna så kallade konkurrens utsättning och möjlighet för fria aktörer att utföra jobbet gjort att vi som medborgare fått tillbaka något, en bättre service, bättre vård, bättre kunskap?

Att ens frågan om vinst är på tapeten visar att det är något som är fel. En vettig välfärd och infrasturktur måste tillåtas kosta, men naturligtvis skall inte någon kunna sko sig och tjäna pengar på den. Sverige som land och stat måste kunna tillgodose de basbehov som allt detta innebär. Om ett land inte kan tillgodose dessa behov, vad för land är man då? Detta är ju annars något som Sverige kunnat vara stolta över tidigare, det sociala nätverk, den allmänna och goda välfärden som alla kunde ta del av i Sverige, storstad som glesbyggd.

Bättre idag än förr?

Är det verkligen bättre idag, är det bättre och till en lägre kostnad? Det är ju det som vi matas med konstant, bättre service och ett effektivare utnyttjande av instoppade pengar. Jag hade gärna sett en utvärdering av allt detta innan det går ännu längre. Valfrihet är en sak, men då det inte finns bra saker att välja så är det ju inte någon poäng med det. Skenande kostnader är en annan sak att se över. Skolan fungerar inte bra idag, allt sämre resultat och lågpresterande elever, vården fungerar direkt dåligt, de privata aktörerna går med stora vinster, TROTS att det inte fungerar bättre. Vi betalar alltså lika mycket idag (eller mer), men har inte fått något som är bättre.

Jag har inte aktuella siffror på hur folk tycker i frågan, men kan från den situation som vi alla befinner oss i, enkelt dra en slutsats att det inte fungerar. Lärare slutar då det är nedtyngda av en arbetsbörda som är direkt inhuman, de utför dessutom inte sin egentliga syssla att lära ut. Det är ett ofantligt mätande och krånglande med administration. Vård- och sjukvårdspersonal går på knäna under sin arbetsbörda.

Vi har dessvärre satt något i rullning som vi inte har kontroll över och som inte var förankrat med vettiga belägg för om det skulle bli bättre. Det eviga malandet om konkurrensutsatt verksamhet som gagnar konsumenter i slutledet måste man väl nu ända upphöra. Det har ju vid upprepade tillfällen visat sig inte fungera. Jag skrev om detta tjatande om frihet och konkurrensutsatt verksamhet tidigare i min lite ironiska text. “Sverige monteras ned”

Dyster dag rent generellt

Idag känns som en dyster dag, Donald Trump blir vald till President, känns faktiskt overkligt. Många pratar om detta, det är ett bekymmer. Vi har dock stora egna problem i Sverige som rimligtvis borde engagera fler. Välfärden är något Sverige kunnat vara stolta över är, det är nu dock historia, och något vi kanske sett slutet på.

Appropå Trump, vi har även populister inom svensk politik, så vi borde nog till att börja med se över våra egna problem och ta tag i dessa innan vi bekymrar oss för USAs president.

 

Sverige monteras ned

Publicerar här en text som jag skrev på en kurs jag läste för ett par år sedan, december 2014. Byt ut några namn och det stämmer bra fortfarande, trots nuvarande socialdemokratiska/miljöpartistiska regering.

Sverige monteras ned

 

Den svenska infrastrukturen och utbildningsväsendet monteras ned bit för bit, något som jag som boende och uppvuxen i Sverige tar för givet, något som det talas om när man träffar folk från andra länder, något det ibland skämtas om eller med avund talas om. Återstoden reas ut och hamnar i kapitalisters och riskkapitalbolags fickor, på ett konto i en avlägsen stat någonstans utanför den svenska kontrollen.

Det är nu man skall bli nostalgisk, tänka på hur bra det var förr.  Då gick alla tåg punktligt, det var billigt att resa, alla fick bra sjukvård, och skolan, den var bra för alla. Så var det kanske inte, men har det då blivit bättre idag, med avreglering på alla dessa områden och privata aktörer överallt? Knappast! Jag är glad att jag inte går i dagens skola, och att jag är så frisk så jag inte behöver nyttja sjukvården.

Idag är hela den svenska välfärden ett minne blott, åtskilliga statliga bolag har idag styckats upp, sålts eller blivit avreglerade för det vet ju alla att konkurrens gynnar konsumenten och utvecklingen.  Ett mantra som upprepats gång på gång, konkurrens är bra för konsumenten, flera aktörer driver på utveckling och pressar priser. Vinster i välfärden är bra!

Avreglering av järnvägen, det forna SJ, en uppdelning i banverk och företag som kör turerna,  företag som sköter underhåll, företag som sköter bistro, företag som städar, m.fl. det är rena skämtet. Det känns idag som att åka buss i något sydostasiatiskt land med massor av köer, en för vardera aktör eller resmål. Priser är inte enhetliga och samkörningen fungerar ju allt annat än bra. Sverige är som enda land unikt inom EU  med en fullskalig avreglering av järnvägen, det kanske inte var helt optimalt med ett helt statligt SJ och monopol, men det är definitivt inte bättre idag.

Skolan

Skolan är ett annat exempel, för en person som växt upp under 60, 70 och 80-talet så är dagens skola bedrövlig. Friskolor som drivs av riskkapitalister urholkar kassan, där kommunala skolor har krav på sig att kunna ta emot alla elever i en kommun så kan en friskola i ”privat regi” skrapa av grädden och lämna en torr botten. En utbildningsminister, en gammal militär,  fullständigt okunnig, men kan peka med hela handen, har omformat skolan till en testcentral. Skolan är idag en cirkus där dessvärre de som drabbas är eleverna och lärarna, de får en allt sämre miljö att studera och jobba i.

Skolpengen är ett sattyg! Kommunal skola skall underhålla sina egna skolor, vill man tillåta privata friskolor så skall de stå på egna ben och de som vill gå där skall betala avgiften, den skall inte vara skattefinansierad. Det är ju själva andemeningen med betydelsen ”privat skola”.

Detta var lite skrap på ytan, välfärden innefattar även äldreomsorgen, den svenska glesbygden, sjukvården, polis- och räddningsväsendet, med mera som alla omformats. 

Den svenska välfärden åker idag på ett tåg, nyttjar den svenska infrastrukturen som finns kvar, rusande fram, mot vad vet ingen, och dessvärre verkar inte någon kunna bromsa tåget. Konduktören herr Björklund och lokföraren som ingen sett har hoppat av. Går det att vända detta?