Det är mycket negativa och nedslående saker som vi dagligen matas med, i TV, radio, tidningar och av personer omkring en. Då och då slinker det igenom en positiv replik om ljus framtid. Att i detta negativa bombardemang försöka hålla en positiv syn på sin samtid är inte helt lätt. Går det ens med bästa vilja att se ljust på saker och ting, kommer framtiden att ljusna, tar vi oss över puckeln in i en positiv spiral?

 

Att behålla en ljus syn på framtiden blir för många allt svårare. Som förälder vill man inte verka negativ eller agera domedagsprofet inför sina barn. Det är dock allt svårare att blunda för problemen som tornar upp sig likt ett växande berg. Inte heller vill man framstå som en gnällig och negativ person.

Kan som exempel ta en artikel häromdagen, läste den i en av de större dagstidningarna, där var en text om stadsodling. Vad är det? Storskalig stadsodling, känns verkligen märkligt. Varför skall man klämma in en storskalig odling i en stad? Vilka problem löser det? Visst det är lokalproducerat, men mer då!. Att odla lokalt innebär inte att det måste vara på balkongen eller i ens egna trädgård, inte storskaligt.  

Är det något som helst problem att odla utanför stadskärnan? 

Inom internet pratar man mycket om decentralisering, informationen är på hela internet, det finns idag inte en plats för all kunskap. Kunskapen ligger utsprid på hela nätet, Google sammanställer den, hur det sedan sköts är inte något som behandlas här! 

Det fysiska livet känns dessvärre precis tvärt om, all fokus verkar läggas på att städerna skall ha alla faciliteter, nu till och med storskalig odling. 

Ladda sina batterier

Jag tror faktiskt att vi inte blir vare sig lyckligare eller mår bättre av att leva i dessa växande städer. För många är det att ladda sina batterier att ta sig ut ur staden, ut till en miljö som inte är full av media, människor, bilar, med mera, det brukar kallas naturen!  I naturen finner många lugnet och möjligheten att kunna samla krafter. Uttrycket är märkligt och smakar lite konstigt i munnen,

Samla krafter i naturen!

Man bor i en stad, som uppenbarligen dränerar en, och måste alltså därifrån för att få tillbaka lite livslust, glädje och energi. Idag är synen på naturen lite av ett rekreationsområde för storstadsbon.

Att efter detta besök i naturen frivilligt ge sig in i stressen igen är ju rätt korkat. Städer har självklart sina poänger. Det hade dock gått att lösa på andra sätt än som nu, lägga allt i storstäderna, och rationalisera bort det från de mindre. Vill man trots allt leva i storstäder så finns möjligheterna, däremot reduceras möjligheter att INTE bo i de stora städerna allt mer. 

Det lite bisarra i det hela är just att människan både är rätt förfärlig i sin uppenbarelse, vad vi än pillar i rubbar vi balansen och ställer till det.  Samtidigt är människan en spännande, intressant organism, har en nyfikenhet som inte är helt hälsosam. Vi har under vårt korta existens lyckats få en obalans på jorden som vi inte har kontroll över. Går det att vända det vi har åstadkommit med vår extremt snabba utveckling? En utveckling som pågått länge, dagens informationssamhälle och innan dess industrisamhället och  jordbrukarsamhället.

En fundamental skillnad var då människan blev mer bofast, vi rotade oss på en plats. Det känns som om det var starten på vad vi ser frukten av idag. Industrialiseringen är bara en vidareutveckling, den har dock skenat iväg vansinnigt fort. 

Vad skapar mervärde?

Vad skapar ett bestående mervärde i vår vardag och vårt liv? Att vi får ett högteknologiskt samhälle löser för visso en del problem, men introducerar även nya problem. Vår samtid är en komplicerad skapelse, en skapelse som vi inte riktigt vet var den är på väg. Mycket av saker omkring oss har blivit någon slags experimentverkstad. Det genomförs märkliga beslut helt utan någon vetskap om effekten.

Att samla allt på samma ställe är nog aldrig bra. Bland annat är det en källa för epidemier. En annan är hantering av rester, bostadsbrister, grupperingar, flera behov som är gigantiska. Storskalig stadsodling känns verkligen som att gå över ån efter vatten. Löser det transportbekymret av slutprodukten så introducerar det problem med behovet av vatten, jord(eller andra råvaror som de kan växa i), förvaring av råvaran. Allt detta kräver tillskott av energi och utrymme. 

Känns istället som om dessa riktigt stora städer är en återvändsgränd, de fortsätter växa utan någon synbar övre gräns. Tag som exempel världens största stad, Tokyo, där bor nu 38 miljoner. Allt behöver inte heller mätas i termer av kostnadseffektiva lösningar, räkna hem ekonomisk vinst är ett synnerligen kortsiktigt sätt att se på saker. Det går inte heller att bygga ett samhälle som bygger sin existens på konsumtion och ökad tillväxt. Jorden är en ändlig resurs, allt kan ses som en ändlig resurs, solens instrålning är en ändlig resurs, vi kommer dock aldrig att kunna utnyttja den till fullo och tar den slut tar våra bekymmer slut.

När skall vi stanna för att reflektera?

När skall människan komma till insikten att göra det som är bäst för oss? Det är så lätt att hoppa på tåget som leder åt ett håll vi kanske inte ens vill åka. Fundera istället på vad som känns rätt och vad man verkligen mår bra av, prylar ger en kort lycka, till nästa version kommer, den måste man ha, för att bli lycklig igen!  

När tar tar tillväxten slut, när skall konsumtion sluta vara det som eftersträvas och som är drivkraft för ett samhälle? 

Politiken är dessvärre idag inte utformad för att åstadkomma något bestående och långsiktigt.   

Vi kan bestämma hur framtiden skall se ut

Det är onekligen svårt att finna ljuspunkter i flödet av rapporter från forskningen och i media. Någonstans måste det ju finnas ett hopp, “gör vi så här så kan det lösa sig”.  Vi har verktyg som visar vad vi åstadkommit, vad framtiden har för oss.  Beslutet är upp till oss att ta. 

Om vi stannar upp och reflekterar över var vi är på väg, vad vi lämnar efter oss och vad vi kan åstadkomma. Är vi då på rätt väg?

Vi kan faktiskt bestämma hur vår framtid skall se ut, MEN det kräver att vi gör något, något radikalt och globalt. Alla måste med och agera, det räcker inte att lilla Sverige, inte heller lilla Europa agerar, stormakterna måste med på tåget, i synnerhet de med hög befolkningstäthet, om Kina, men USA och Ryssland måste lägga sina strån till stacken de också.

 

Gretas seglats väcker arga känslor. Det är framförallt nationalistiska, ofta välbärgade och högerorienterade krafter. De hittar ideligen saker som de anser hycklande från Greta. Det hade ju varit intressant att se vad de själva bidrar med i klimatdebatten och vilka klimatförbättrande åtgärder de vidtar. Det är väldigt lätt att att kasta skit på andra, men att hålla rent framför sin egen dörr är ofta svårare.

I DN skrev man idag “Fem flyger till USA föra tt hämta hem båten till Europa”, självfallet är det inte helt optimalt. Det hade gått att lösa på kanske bättre sätt. Nu är det dock inte det som är poängen med hennes seglats, hon gör något, hon är en person som verkligen försöker att få politiker och makthavare att agera. Som hon sa: “Om de lyssnade och förstod, då hade de gjort något”. De som skriker mest är ofta de som gör minst.  Hennes seglats är nog mer ett statement för att flyga mindre, resa mer klimatsmart, att helt enkelt göra något för att minska utsläpp. Så lägg nu ned dessa klaganden på Greta och gör då hellre något som är bättre och visa med det egna agerandet vad som kan göras.

Det går inte att vänta och gnälla på andra, alla måste ändra på sitt leverne. Så som vi lever idag är inte ett hållbart sätt som fungerar.

Idag är det synnerligen svårt att ta beslut om vilken bil som är bäst för miljön, eller? Är det verkligen så svårt att säga vilken fordon som är bäst? Ofta hör man “Elbilen är inte så ren, det är så mycket skit vid tillverkningen och i synnerhet vid batteritillverkningen. Stämmer det verkligen, eller är det bara ett sätt att motivera ett dåligt köp av en bil med fossilt drivmedel?

Hur svårt kan det vara att få fram siffror på inverkan på miljön från olika fordon? Är inte det något som verkligen borde tas fram, läggas på bordet? Det är lite tröttsamt i längden att höra dessa lösa påståenden, en diskussion dör lite då dessa påstående slängs fram lite på måfå. Ofta får man höra:

— Elbilar är lika “smutsiga” som bensin och diselbilar.

— Kärnkraften är mycket renare och bättre än alternativen.

— Vind-, sol-, vågkraft med flera andra är dåliga och fungerar enbart med subventioner. Utan subventioner skulle dessa inte finnas.

— Människan är inte orsaken till dagens klimatförändring.

Den sista påståendet är det numera endast några få som slänger ur sig, några idioter som Donald Trump bland annat. Då tillgängliga/genomtränglig underlagen för klimatpåverkan ligger dolda i en rapport på flera hundra sidor, ja då är det inte många som tar del av dem. Att fossila bränslen är dåliga, det är det knappast någon som förnekar idag, men hur står sig alternativen, vilket alternativ är bäst? Cykel är ju självklart en riktigt bra kandidat, så pendla till jobbet på cykel är och kommer att vara att föredra även i framtiden.

Att dagens batterier i bilar är spiken i kistan för fossila fordon, det är det allt fler som säger att det inte är. Det är med batterier precis som med fossila bränslen, ändliga resurser, mer sannolikt är att väte får en viktig funktion, varför inte kväve, vi är omgivna av kväve, 78% av luften består av kväve.

Tag fram underlag och siffror

För att döda dessa rätt meningslösa diskussioner så borde det tas fram underlag, med statistik och jämförelser. Visst klimatskeptiker kommer att vidhålla att underlagen är felaktiga, men om man nu hävdar det så  är det ju då bra att fråga om underlag för det motsatta, finns dessa verkligen? Var finns underlagen som klimatskeptiker hänför till? Är det möjligen så som med “vitamininstitutet i Schweiz”, eller var det nu låg?

Flyget är i blickfånget, men bilarna då?

Flyget har idag ögonen på sig och där är det nog så att det görs så mycket man kan för rena flyget så mycket som möjligt för att få ett klimatanpassat resande. Bilindustrin och bilförsäljning däremot är besynnerlig. Aldrig någonsin ha det rullat så mycket stora bilar på våra vägar som idag, det är fortsatt SUV, lyxiga muskelbilar som säljs, hur kan det vara så? Sverige är dessutom ett land med en väldigt stor andel riktigt stora bilar, varför? (Se statistik på Bilsweden)

Är bilen fortsatt en  statussymbol? Jag vet inte helt säkert, men varför måste bilar med motorer på 250 hästkrafter och ännu mer rulla med en person sittandes vid ratten? Hade lika mycket energi lagts på att ta fram mindre bilar som är snålare med bränsle, då hade vi idag varit i en helt annan situation. Idag drar bilarna lika mycket som för 10 år sedan, men är tyngre, större, dyrare och med kraftigare motor. Om bilen i stället hade blivit  mindre, eller i vart fall inte tyngre, med en mer anpassad motor för våra hastigheter på vägarna, då hade kanske förbrukningen varit 30-40% lägre.

Ett scenario  är då naturligtvis att vi skjutit på dagens problem några år och det hade uppkommit längre fram i tiden. Det är nog en realistisk tanke, människan är naiv och inskränkt i sin natur. 

Morgondagen är redan här

Ett nytt problem som tornat upp sig är mikropartiklar av gummi, tänker på gummit från bildäck, något som ökat dramatiskt, i synnerhet med allt tyngre bilar. Dessa små partiklar följer med regnet, sipprar ut i grundvatten, de tas upp av levande organismer, effekterna av dessa är idag inte utredda på långa vägar.

Det går för långsamt, bilindustrin måste göra mer, politiker måste göra mer för att få bort bilar med fossila bränslen och ta fram nya bilar med alternativa bränslen som inte har en klimatpåverkan som dagens.

Idag var det fullständigt kaos på järnvägsstationen i Lund, detta trots att orsaken var en incident i Malmö. Det var inställda tåg, omdirigerade tåg och en allmän förvirring på stationen. Högtalaren kom konstant med nya meddelanden.

Det i sig är kanske inte så mycket att höja på ögonbrynen för, lite förvirring när det gäller tåg är de flesta som åker lite oftare vana vid nuförtiden. Idag var det dock inte SJ och banverket som var orsaken, det var en aggressiv man i Malmö som var hotfull och sa att han skulle spränga sin väska.

Polisen ingrep och sköt mannen i båda benen, kunde därefter spränga väskan. Faran var sedan borta. Detta orsakade mycket kaos, både i Malmö och efterföljande stationer.

Vardag i storstäder

Det som skrämde mig var kommentarerna från en mängd turister och tillresta anhöriga till alla firande studenter. Lund är denna sista vecka ett helt kaos av studenter på lastbilsflak, i parker och på stadens gator.

Jag kunde inte, kan inte låta bli att lyssna på människor som pratar ljudligt och högt på stan. Jag hörde idag vid åtminstone två tillfällen människor, ej svensktalande som inte kunde fatta att en man som verkade hotfull och med en eventuell bomb i sin väska kunde orsaka så mycket oreda. För mig lät detta helt sjukt! Är dessa människor så vana med knäppgökar som detta att det tillhör deras vardag? Jag kände direkt att i den staden de bor, oavsett vilken stad det rörde sig om, där vill jag inte leva, där vill jag inte uppfostra mina barn.

Ett sådant samhälle vill jag verkligen inte ha!

Jag är en enveten, inbiten motståndare till doping, fusk och annat som inte hör hemma inom idrott. Fusk och annat ojust hör ju för övrigt inte hemma någonstans. I VM tider så länkar jag här vidare till några texter som jag skrivit tidigare. Låt oss hoppas att vi slipper ertappade fuskare, och hoppas att våra svenska idrottare får till fina prestationer.

Just nu pågår alpina VM och där har det under denna säsong varit upp några fall av syrgas användning. Det man gör är att inandas ren syrgas, syrgas på tub. En åkare Stefan Luitz fälldes för fusk då han ertappades med användning av ren syrgas för att snabbare återhämta sig mellan åken, se artikel på SVT.  Kanske inte den allvarligare formen, men dock otillåten. Han blev av med sin vinst i just den tävlingen.

VM i längdskidor stundar om ett par veckor och där hoppas jag vi slipper fuskande åkare.

Hellre mekanisk än all annan doping! – en artikel om en fuskare som gång på gång släpper ut en groda ur sin mun, dessemellan intar han lite preparat (förbjudna) för att bättra på sina chanser för att prestera bra.

En annan artikel är “Tillåt doping inom elitidrott”.

Det finns fler länkar i dessa artiklar till mer läsning om fusk och doping.

Shoppa i centrum av stan, eller på köpcenter utanför eller i utkanten på stan? En fråga som är aktuell idag, en fråga som var aktuell på 60-70-talet. Det finns inte något facit och sannolikt är det en fråga vi tar med in i framtiden. Det kan även bli så att webbhandel helt dödar allt vad fysiska butiker heter.

SVT har av tradition sänt bra dokumentärer, de är en ljusglimt bland allt stimmigt, tjoigt och glättigt på många andra kanaler. Det är Kspecial, DOX plus en mängd andra bra sändningar. Under julhelgen har jag haft gott om tid att kika på TV, har tvingats att tillbringa en hel del tid i sängen för att kurera mig. Att då titta igenom lite av de fina dokumentärer som finns är ju en fröjd i det rosslande och snörvlande som man tvingas till.

När DOMUS kom till stan

En av dokumentärerna är När DOMUS kom till stan. För min del som själv är född under 60-talet är detta en återblick på ens barndom. Etableringen av varuhus som gjordes av KF och framför allt var det DOMUS, men även EPA och Tempo. Dessa varuhus fick utrymmen i centrum var de än skulle anläggas, bästa tänkbara placering, mitt i stan. Det var som det beskrivs i filmen, en tanke att man skulle förenkla konsumerande, tillgången på saker skulle vara enkel. Varuhus och tillhörande parkeringshus fick ofta bästa möjliga platser. I stort sett alltid på bekostnad av i stort sett vad som helst, gammalt som nytt, fint som fult. Arkitekterna och kommunalpolitikerna blundade  helt för estetik och omgivande miljöer. Det finns nog inte ett enda av dessa anlagda varuhus som är vackert, eller smälter in i omkringliggande  miljö på ett tilltalande sätt. Dessa kolosser ser ofta ut som små garage, fängelser eller lagerlokaler. Idag är de flesta nedlagda och tyvärr även nedgångna, samma tråkiga arkitektur, men nu även nedgångna, slitna och inte helt sällan smått trasiga.

Detta var dock inte tänkt som en text som skall klanka ned på detta, det förkom dock några citat som idag blivit synnerligen aktuella.

Bland annat är det några “gubbar”, ja det är ju mest gubbar, politiker, näringslivs personer. Dessa gubbar säger en del saker som är aktuella även nu. Exempelvis på frågan som en av dem får,

–“Det verkar ju som om innevånarna i xxx inte vill ha ett DOMUS mitt i staden, och framför allt vill de inte att man skall riva gamla hus för att kunna bygga dessa stora varuhus?“

–Vad dessa personer som är mot byggandet säger  spelar inte någon roll, vi vill att KF skall få absolut bästa platsen i staden och då ser vi till att de får det.

Dessa personer som står för detta svar är våra folkvalda politiker, de skall företräda innevånarna i kommunen!

Det andra citatet eller påståendet är vid diskussionen om var varuhus skall anläggas, i centrum eller i utkanten på staden. Vid denna tid är det centrum som gäller. Hela centrum anpassades efter dessa anlagda varuhus, med hela leder för bilar in, stora parkeringshus i anslutning, ofta vid ett torg, i stadens mitt.

Samma problem då som nu

Idag anläggs köpcenter utanför stadens centrum, kanske i stadens utkant eller rent av en bit utanför staden. Nu pratar man om att dessa köpcenter utarmar stadens centrum. Det var lika illa på den tiden då DOMUS kom till staden, man rev ofta husen med de små affärerna, eller så konkurrerades de ut av varuhusens pressade priser. Varuhus som täckte in stora delar av vad kunderna behövde i allt från matvaror, kläder, kosmetika till sportartiklar, skor med mera. Samma problem med två sätt att se på det, inget av dessa löser  dock problematiken.

Idag är nog det största problemet för fysiska affärer den ökande webbhandeln, oavsett var de är belägna. Aktörer som Amazon, Alibaba, med flera andra stora aktörer, plus en mängd detaljhandlare inom de flesta inriktningar. Dessa är idag mer eller mindre globala och har en marknad som inte är bunden till en fysisk plats, de säljer på kvantitet och kan pressa priser till en nivå om lokala aktörer inte kan matcha.