Opålitlig på ett pålitligt sätt

Lyssande för inte så länge sedan på söndagsintervjun, programmet där Martin Wicklin intervjuar en gäst. Gäst i detta program var Roland Poirier Martinsson. Han är filosof, författare och säger sig vara starkt troende katolik, som är konservativ. Konservativ med en annan innebörd än vad många idag förknippar med konservativa. Tänker då framför allt på partier (politiska), där det är synonymt med högernationalistiska, populistiska, långt till höger. Det är alltså inte den formen av konservatism han står för. Han har en attityd som jag kan sympatisera med, han gillar inte helt och fullt människor, han föredrar att vara ensam och han var rätt pessimistisk till människan över lag.

Slår upp någon av dagstidningarna till frukosten, så som jag brukar göra varje dag. Trots att jag sagt till mig själv att jag inte skall sluka nyheter på det det viset. Ögnade även igenom Instagram, trots att jag mest tycker det är rätt jobbigt. En sak som jag noterade var ett inlägg av Po Tidholm, en journalist som jag i det stora hela tycker har sunda åsikter, MEN han hamnar allt oftare i uttrycket “det var bättre förr”. Det resonemanget är väldigt enkelspårigt och leder ofta inte framåt. Det gör dock inte heller den osunda resonemanget att allt kan lösas, lika orealistiskt och jobbigt att höra. Han är dock en humanist och brukar hamna på kant med de som uttalat enbart förlitar sig på marknadskrafter och ekonomiska rättesnören. Maximera vinsten, till vilket pris som helst.

Hur skall man då se på saker i sin omgivning?

Denna som jag ser det lite påklistrade attityd att det finns en tro på framtiden. Den ekar allt ihåligare och blir allt mer förljugen. Vi måste tro på framtiden, säger politikerna. Vad exakt menar de? De säger en sak och gör något helt annat. En tro på vetenskapen, den kan jag köpa och den har jag. Vetenskapen säger att vi måste göra något nu för att få stopp på klimatförändringen. Gör då makthavare något? Nej, det är just det, inte mycket! Den nu tänkta regeringen till exempel, de vill sänka bränsleskatten, folk har inte råd att köra sina bilar! Är det inte syftet, att vi skall köra mindre? De pausar miljöprövningen av vattenkraften, någon av ministrarna påstår till och med att klimatkrisen inte har vetenskapliga belägg! 

Delar av detta är inte unikt för denna tänkta regeringen, det var likadant innan, lovar runt, men levererar tunt. Sånt här gör mig trött, en massa tomt prat om saker och ting. Jobbigt!

Attityden till omgivningen är inte märklig

Att sakna tro på människor, i synnerhet de som sitter på positioner som kan påverka är inte märklig. Det är så mycket prat, men inget konkret görs. Dessutom verkar detta tomma prat, ett tyckande utan belägg bli allt vanligare. Trumpismen breder ut sig, SD använder den ofta i debatter. Politiker är förvånansvärt okunniga, kraven som ställs på dem är för låga. Att förlita sig på vetenskap är och borde vara en given egenskap, om man inte gör det, då är steget inte långt till att få en Trump. Vi har ju uppenbarligen flera redan.

Naturen är opålitligt på ett pålitligt sätt

Detta sammantaget gör att naturen är det enda som är pålitligt. Trots att det är opålitligt, men det är pålitligt på ett opålitligt sätt! Man vet helt enkelt att vädret inte säkert kan förutsägas, man vet inte helt säkert hur djuren skall agera och bete sig, vilket gör det pålitligt. Detta gör att människor är jobbiga, de är opålitliga på ett opålitligt sätt.

Utveckling har den en riktning?

Det pratas om en tillbakagång, eller rent av negativ utveckling nu under de senaste 25 veckorna. Corona viruset har fått en hel värld att stanna av. Är det negativ utveckling? Finns det negativ och positiv utveckling? Vad är i så fall positivt och vad är negativt?  Kan den tekniska utvecklingen, den kulturella, den sociala ha en riktning? Vem bestämmer vad som är rätt och fel, bra och dåligt?

Sett ur ett evolutionärt perspektiv så saknar utveckling en bestämd riktning, det sker en successiv förändring mellan generationer, de utvecklas. Förändringen i sig har inte en given riktning, den sker åt alla håll, däremot gynnas den som utvecklas i en riktning där man överlever lite bättre.

Idag verkar utveckling vara något som ger oss mertid. Som den person jag hörde på P1 i början på september. De pratade om morgondagens AI, du skall genom tanken kunna slå på ljuset, du skall med tanken kunna beställa blommor till din förälder. Blir man trött eller trött när de bästa exemplen de kommer på, på bästa sändningstid är sånt här trams. AI får mycket utrymme och det ses som framtidens stora grej, och så får man höra dessa banala exempel. AI skall underlätta, triviala saker som vem som helst kan sköta.

Borde det inte tas gemensamma krafttag mot eller kanske snarare för att utveckla saker som gör vår jord bättre, skapar en bättre livskvalitet för det stora flertalet, där tror jag vi klarar oss utan AI för lampor eller beställa blommor. Hantering av svåra frågor är mer relevant.

Emotionell och kvalitativ utveckling

Så mycket av det som skrivs är hur utvecklingen skall ta fram nya saker som ger ett bekvämt liv, bekvämt i vilket avseende? Är exemplen från ovan något som efterfrågas? Ny teknologi som tas fram för triviala saker känns inte bra. Teknologi som driver på konsumtion och ett leverne som är rätt osunt. Är det inte upp till var och en att göra sina val tänker då någon? Kan så vara, men ett samhälle som driver på och bygger på konsumtion är ju inte hållbart, helt omöjligt i längden. Är det då inte bättre att ta en annan riktning medan tid finns? Allt fler studier visar att människor mår sämre, de är deprimerade, de är ensamma, de blir överviktiga av ett stillasittande liv. Teknologi som gör människor till marionetter under datorns inflytande, beslut som inte tas på egen hand.

I spåren av Corona har kultur- och idrottsevenemang drabbats hårt. Publiken har helt försvunnit, det blev förbjudet med folksamlingar större än 50 personer, vilket gör att alla uppträdanden mer eller mindre uteblivit. Museer, konserter, teater, all idrott med publik, inställt. Däremot är det helt OK att åka till Biltema, till IKEA, till Ullared, där kan människor trängas och konsumera. I min värld lite märkligt, men helt i linje med dagens konsumtionsstyrda samhälle. Förvisso är det till viss del nödvändigt att kunna handla, mat, vissa saker till hem och leverne, men är inte kultur och upplevelser det också? Vad finns att se fram emot om inte musik, litteratur, film, idrott kan existera? Den nya bilen och att jag kunde beställa blommor med tanken, det gör mig inte lycklig i längden.

Det som syns det finns

Kultur och välbefinnande är inte något som syns på samma sätt som blanka bilar, fina välputsade fasader, självgående gräsklippare. Välmående på insidan är svårare synliggöra, däremot är vikten av det helt uppenbar och borde vara det givna området för satsning och utveckling.

Framtidens problem fanns även igår

Framtiden har flera stora, växande problem som vi alla kommer att på ett eller annat sätt drabbas av. Arbetslöshet, krympande pensioner, klimatförändringar, som några exempel. Det är dock inte något som är nytt, det har pågått en längre tid.

En ny serie på SVT beskriver framtidens AI, ett snabbt växande område. I serien tas olika aspekter på AI upp. AI kan bidra till en bättre sjukvård, självkörande fordon, olika algoritmer för bearbetning av information, med mycket mera. Vi har just nu bara sett början på utvecklingen, en utveckling som vi inte vet var den slutar. Det är nu man skall säga, “datorer, robotar kommer att ta över vårt samhället”. Det kanske inte skall tas helt bokstavligt, men att datorer och robotar i den bemärkelsen att de kanske sköter vissa sysslor kommer att bli vanliga, är inte en vågad gissning. Se på Japan där robotar till och med ersatt personal inom äldreomsorg, robotar agerar lite som sällskap. Steget till att vi skulle få ett samhälle dominerat av robotar, datorer, det är rätt långt. Det är dock inte helt främmande att dessa AI algoritmer som utvecklas som stöd till människan, kan påverka människan att ta bättre beslut, men även väldigt konstiga beslut. Låt oss säga att AI blandas in i krigsstrategier. Ett möjligt scenario kan då vara att basera sitt besluta om angrepp på potentiella fiender med hjälp av AI. Beslut som är fullständigt okonventionella, de kanske går långt utanför människans ramar, ger direktiv/förslag på saker som inte skulle gjorts annars.

Arbetslöshet ett växande problem

Världen och många länder står inför enorma utmaningar vad gäller den växande befolkningen, samtidigt som de enklare jobben rationaliseras bort och tas över av olika former av robotar. En ekvation som blir svår att lösa, färre arbetsuppgifter, men fler människor. Att robotar, som strikt sett inte behöver vara AI tar över slitsamma jobb, det är inte någon ledsen över. Arbetsförhållanden har överlag blivit mycket bättre inom de framför allt den tunga och monotona tillverkningsindustrin.

Att AI i mångt och mycket används för att bättra på förtjänster (högre avkastning) är inte hållbart, inte primärt. Givet ekvationen ovan med en snabbt ökande folkmängd, samtidigt som AI används för att ersätta människor med automatiserade processer som gnetar på dygnet runt. Detta ger lägre omkostnader och ökade förtjänster, för några få. En stor del av de ersatta människorna kommer inte att hitta arbete.

AI ger mertid

Lyssnar eller läser man om förtjänsterna med AI är det ett som sticker ut, rutinjobb och analyser tas över av AI. Sannolikt kan de flesta skriva under på och hålla med att det låter ju bra, rutinjobb är ofta monotona tråkiga jobb. Analyser kan bli bättre, exempel inom sjukvården där röntgenbilder tolkas av AI. Stannar det då där? Det är ju faktiskt upp till människan att avgöra, men troligtvis inte. Nya områden kommer att hittas, områden där AI är användbart, områden som ger ökad ekonomisk vinning prioriteras oftast, istället för områden som ger en bred samhällsnytta.

Rutinsysslor är en del av vardagen för alla, enkla saker som att dammsuga, handla, städa, klippa gräset och diska. Det är saker som kanske inte är så kul, men likväl måste skötas. I en tidigare text skrev jag vad gör vi med all tid, vi tror oss köpa tid för andra saker genom att göra oss kvitt sysslor. Allt kostar dock pengar så finansieringen kräver mer jobb, en ökad inkomst, så i slutänden blir det kanske inte mer tid, men väl mindre “tråkiga sysslor”.

Låt oss dock anta att vi får mer tid över, även att utvecklingen fortsätter på samma sätt som nu. Rutinmässiga sysslor, “tråkiga vardagssysslor” tas över av AI och automatiseras/mekaniseras. Vi får alltså mer tid över genom AI användning. Frågan som då dyker upp är, var går den bortre gränsen för vad människan och AI kan ersätta, men kanske mer väsentligt, vad är relevant att ersätta? All tid som man får över, vad skall den nyttjas till? Endast sånt man tycker är kul? Det hade ju varit fantastiskt, men hur kan det bli möjligt? Dessa relativt enklas sysslor som idag sköts av lågavlönade, ofta invandrare, flyktingar. Där tar helt klart AI och robotar jobb från en grupp som får det svårt.

Det har även visats att AI kommer att ta jobb från många handläggare, läkare, analytiker, relativt avancerade arbeten.

Arbetslösheten som sannolikt kommer att öka blir ett växande problem. Jorden och allt omkring oss förutom universum är ändligt, så någonstans finns en bortre gräns, om inte annat för naturresurser. Jag är rätt övertygad om att det inte är det som kommer att sätta stopp för dagens utveckling, det är människan. Vad och hur utvecklingen kommer att sluta kan nog inte någon förutsäga, men samhället som utvecklas idag känns allt bräckligare.

Vi ser alltmer av vi och dem

Idag bygger vi i snabb takt alltfler murar, murar mellan oss och dem. Tag bara Brexit, Trumps mur mot Mexiko, splitringen i klimatfrågan, Kina vs USA, Kina vs resten av världen, religioner, Rysslands agerande mot väst. Även alla populistiska partier som SD med flera, vilka drivs av osäkerhet och främlingsfientlighet. Saker som syftar till att slå in kilar mellan oss och dem.

En global instabilitet, AI och teknologi är här en stor drivkraft till en splittring. Istället för att enas om utveckling så är det precis tvärtom, man skyddar och hemlighåller. Likaså alltmer avancerade vapen, fler länder med kärnvapen, “skapade i syfte att stabilisera”, men i själva verket bidrar till splittring. Med ledare för dessa kärnvapenmakter som är narcissister, känns läget inte så värst trovärdigt och stabilt.

Domedagen är inte något nytt påfund

Alla domedagsprofetior om en uppvaknade värld efter ett kärnvapenkrig, en fullt utvecklad klimatkatastrof, storebrorssamhället, sånt har vi sett på film, sånt har vi läst. Mängder av det dessutom. Det har nog av de flesta ignorerats som nonsens. Det finns en stor tilltro till människans sunda förnuft, människans förmåga att lösa problem, vilket ju visat sig fungera så där. Sunt förnuft, vad är det för övrigt?

Terminator – kanske har det ett uns av realism trots allt? George Orwells 1984, det är redan passerat, storebror vet idag redan mer om dig än du vet själv.

Greta Tunberg är ett exempel på ljus i mörkret, hon kan dock inte göra något mer än informera. Det är ju dessvärre dessa narcissistiska politiska ledare som sitter vid rodret och där går det trögt.

Med det sagt, det har förutspåtts och sedan länge sagts att detta var på gång. Kanske inte jag, kanske inte de flesta, har insett det, men det går nu inte att blunda, vi har rejäla problem att lösa.

För egen del blir jag mest sugen på att flytta till en stuga i Norrland och slippa umgås med människor. Där skall det finnas möjlighet och frihet att kunna vandra, fiska, vara i naturen. Komma ifrån de mänskliga miljöer som vi idag mer eller mindre tvingas in i.

Medicinsk forskning känns ibland rätt oseriös

Idag på vetenskapsradion fick en studie av ett amerikanskt forskarlag rätt stor plats. “Amning leder till minskad risk för stroke”. Vid närmare granskning av resultatet så hade de inte en rimlig förklaring till resultatet och orsaken var oklar. Vad var det egentligen de hade studerat?

Sånt här känns alltför ofta lite som medicinsk forskning i ett nötskal, man vet inte vad man testar, får man någon form av statistiskt resultat som visar sig vara signifikant, ja då vet man inte vad som orsakat det. Det där är inte forskning, det är inte vetenskap, det är någon form av lek eller övning i statistik.

Mängder av studier från i synnerhet medicinska området är just så här. Det de hade studerat i just detta fallet var ammande mödrar och jämfört dessa med de som inte ammade. Jag gissar utan att ha läst artikeln att de tog ett material baserat på just ammande mödrar, fick ihop en pott med mödrar (80 000 enligt SR). På den gruppen så körde sedan någon form av multivariat test, kan vara vad som helst egentligen. Gillar ammande färgen gul, har de en förkärlek för bruna herrskor, eller kanske just hur vanligt är det med stroke? Gör du ett test med 20 olika parametrar så får man helt slumpmässigt ett signifikant resultat.

I inslaget så intervjuas en svenska läkare som mycket riktigt just tar upp det, han är mycket osäker på vad orsaken kan vara. Han räknar upp flera indirekta orsaker och även saker som inte har med amning alls att göra. Så att säga att ammande är en faktor för mindre risk för stroke det är att slicka på fingret och sträcka det i skyn och säga att det blir regn till kvällen. Att det ens kan bli publicerat är för mig en gåta, vad man testar, varför man gör det och vad en tänkbar orsak till ett samband är borde vara en norm för att få publicera detta. Att studien sedan innehåller “något som ser intressant och spännande ut” är ju inte så relevant eller intressant i detta skede.

Vetenskapsjournalister har ett ansvar

Det är även märkligt att vetenskapsjournalisten inte har bättre koll och är mer ifrågasättande i fall som dessa. Det är ju rätt vilseledande att föra fram sånt här som resultat. Vetenskap sysslar ju inte med absoluta sanningar men inte heller med såna här gissningar och att då lägga fram sånt här om inte ens gör anspråk på att vara rätt, det är oansvarigt. Känns märkligt att man inte är mer ifrågasättande till detta innan det kablas ut.

 

Läs gärna mina andra sidor Rastlös betraktare och Velocipeter.

BIG DATA – Är lite som Jeopardy!

Det skrivs och pratas en hel del om “Big data“. Data som öppnar nya dörrar för analyser, kontroll, hjälp med mera. Större mängder data och en ökad datorkraft gör det möjligt att köra stora analyser snabbt och effektivt. Det är dock i vissa fall inte klart vad man letar efter, det finns faktiskt inte ens en fråga att besvara. 

 

Big data är  egentligen bara en benämning på stora mängder data, det kan röra sig om vilken typ av data som helst. Det är alltså inte en metod, eller någon vetenskapligt i sig. Benämningen har dock blivit lite synonymt med “sökande efter mönster i stora data mängder”. Vetenskap är ett sätt att förhålla sig till frågor, svar och information. Att arbeta systematiskt med en målsättning, formulera klara och tydliga frågeställningar. Vetenskap är även att testa och undersöka saker på ett metodiskt sätt som skall vara möjligt att repetera. Det är till exempel delvis detta som skiljer vetenskap från tro, och tyckande.  Religion, med sin tro på gud, högra makter eller vad det kan vara är ju självfallet inte en vetenskap. Inte ens medicin är historiskt klassat som en vetenskap. Medicin har ofta inte en ambition att förstå, snarare att lindra och motverka. Vetenskapligt ställda frågor kan testas, upprepas och besvaras på ett sätt som går att förkasta om det visar sig vara fel. En viktig del i detta är att det är en fråga som är avgränsad och möjlig att testa, besvara.

Forskning behöver inte nödvändigtvis vara vetenskaplig. Forska betyder att man undersöker något, det kan göras på många sätt, i många fall inte så vetenskapligt. Big data analyser hamnar lätt här, det är ett till synes planlöst testande utan en ordentlig frågeställning. Mer ett letande efter mönster.


Big data kan  bli lite som Jeopardy, man försöker finna mönster (svar), men sedan måste man ju också hitta på en fråga till svaret.


Big data är inte vetenskap

Ett exempel på stora datamängder är den data som är en följd av internets snabba utbredning. I kölvattnet, i det dolda  sker en insamling av information om användarna, vilket även det är en slags “big data”. Det är verkligen enorma, ofattbara mängder av information som samlas in var dag, varje sekund, ja varje gång vi har datorn igång och är uppkopplade mot internet. Ett insamlande utan tydliga frågor som skall besvaras. Data som sedan analyseras efter mönster hos användarna.

Att i dessa stora dataset leta efter samband är vad många idag ägnar sig åt, ett letande utan en frågeställning. Här finns det all anledning att vara försiktig, att hitta ett samband mellan olika insamlade saker är inte självskrivet ett samband som är relevant. Det är utan en frågeställning för det första inte ens vetenskap, det är inte heller så värst intressant att leta så där på måfå. Det görs lite för att det är möjligt. Som så mycket annat i vårt samhälle.

Kanske var internet och datainsamling inte ett så bra exempel på vetenskap, informationen här har ju faktiskt inte ett direkt syfte att besvara djupare frågor. Det är mer att just se och finna mönster hos internets användare, information som sedan säljs vidare till kommersiella aktörer.

Direkt och indirekt verkan

Man kan dela upp saker som inverkar som direkta och indirekta, det stora flertalet är indirekta. De kan då vara kopplade till andra faktorer som i gemensamt verkande har en betydelse på exempelvis immunförsvar. Att med datakörningar som dessa “big data” analyser peka ut enskilda faktorer som särskilt viktiga är näst intill omöjligt. Det kan naturligtvis vara faktorer som inverkar på på mycket, som samverkar med många andra, dessa är naturligtvis viktiga. Det är trots det inte rätt att säga att dessa skulle vara viktigare än andra.  De inverkar kanske inte på egen hand på något sätt, de är alltså indirekta faktorer. Att säga att faktorer är direkt påverkande är näst intill omöjligt. Det finns en mängd olika metoder att söka efter samband, vi pratar framför allt här om olika statistiska metoder för att finna ut kopplingar mellan orsak och verkan. Att finna statistiska samband är dock inte så svårt, det svåra är att säga om de är verkliga, viktiga eller bara artefakter.

Allt är inte negativt med big data

Det är hittills framställt med en negativ syn på detta med alla information, information som analyseras av “algoritmer”. Det kan självfallet ge intressant saker och vetskap om saker som annars hade varit helt omöjligt, eller i vart fall mycket svårt att få fram.

En positiv sida med dessa analyser som “big data” innebär är att öppna nya dörrar. Svaren kan man inte ge, det finns ju inte ens en fråga i de flesta fallen.  Analyserna ger snarare förslag på nya kopplingar som kan vara möjliga vägar att gå vidare med.

Det kan dock om man inte är försiktig leda till lite Ad Hoc hypoteser, vilket är en av avart av forskning. Det är inte så man skall bedriva  forskning, för vetenskap är det inte tal om att vara.

I en nyligen publicerad artikel från Lunds universitet så skriver man i pressreleasen “Detta påverkar vårt immunförsvar allra mest”. Utan att ha läst ursprungsartikeln så är det i mitt fall svårt att dementera och förkasta ett sådan påstående helt. Det är dock lite symptomatiskt med just Big data att göra ett sådant uttalande. Här är en dataanalys av stora mängder av livsstil, födointag, tidigare sjukdomar, geografisk placering, genetisk information med mera. Många av dessa är till att börja med övergripande, livsstil,  födointag och liknande faktorer är saker som i sin tur påverkar en mängd olika saker i kroppen. Att sånt här får så pass stor uppmärksamhet är för mig lite märkligt, det är ju inte svar på några frågor, det är snarare ny data som kan användas för att komma vidare. Artikeln och pressklippet räknar upp en mängd faktorer som kan inverka på det mänskliga immunförsvaret. Det är ju lite som om en matematiker skulle publicera en artikel för varje led i sin lösning på en ekvation!

 

Stora trumman får ljuda

Här rör det sig om både journalister och forskare som lite onyanserat och ofta i onödan går ut med saker som kanske inte förtjänar och inte har ett ett brett nyhetsvärde. Att gå ut med information om saker, kanske preliminära resultat är ofta ett sätt att få uppmärksamhet. Är det verkligen nödvändigt att gå ut med sådana här resultat? Det är idag de som hörs och syns, de som är snabba med sina nyheter, sina resultat, om än preliminära som får uppmärksamheten. Skeenden som gör att faktakoll och granskning inte alltid hänger med, inte heller så är innehållet helt korrekt återgivet. I just detta fallet nämnt ovan så fanns ju inte ett enda svar med i artikeln, det fanns ju faktiskt inte ens en fråga!

 

Vi behöver inte MER information, vi behöver relevant information!

 

Jag anser att både journalister och forskare har ett större ansvar att ta. Idag då vi formligen drunknar i all information, då borde fler ta ansvar att gallra ut information som har dels ett nyhetsvärde, men även faktiskt gallra ut saker som kanske inte ens skall publiceras i den form de är.

Tyvärr så lider de flesta av precis samma syndrom, snabbt ute, sälja, synas. Det gäller forskare, journalister och tidningar, både vetenskapliga- såväl som dagstidningar. I mina ögon är medicinsk forskning synnerligen kass på detta, här är det ofta preliminära nyheter som kommer ut, till vilken nytta är detta? Vilken nytta har den stora allmänheten för sånt? Frånsett att kanske bli orolig!

 

Läs gärna mina andra sidor Rastlös betraktare och Velocipeter