Vi kan inte få tillbaka förlorad tid

Idag formligen bombarderas vi med nyheter, falska nyheter, kampanjer, reklam, listan kan göras otroligt lång, vi lever i något slags brus av information, korrekt eller falsk. Detta är saker som  vare sig vi vill eller inte, på något sätt måste förhålla oss till, det tar lite av vår tid i anspråk. Det är tid som vi kunnat göra något annat med, tid som aldrig kan fås tillbaka. 

I texten som jag skrev för drygt ett år sedan “inget är gratis“, presenterades lite siffror på hur mycket tid många lägger på saker som är fullständigt meningslösa. Exempelvis som att skrolla bort reklam, att tvingas vänta på att reklamsnutten spelas upp mitt i ett avgörande moment i filmen, eller kanske i fotbollsmatchen. Är det någon som verkligen vill se detta?

Vi tror oss få saker gratis, exempelvis kostar inte Googles tjänster, Facebook, Twitter eller Snapchat något i reda kronor och ören.  Men det är saker vi lägger mycket tid på det, vilket ju är precis vad dessa aktörer vill att vi skall göra. Det som framför allt gör att det inte kostar något i pengar är att vi är själva varan som de tjänar pengarna på. Information hur vi beter oss, information som går att samla in och sedan analysera, det är deras inkomst.

Förödande effekter

Vi vet inte var alla information som samlas in om oss används, vi påverkas mer eller mindre omedvetet av detta. Tag exempel Obamas valkampanj, där används Facebook väldigt mycket och det gav bra resultat, Trumps kampanj tog det dock till en helt ny nivå. Han tog hjälp av Cambridge Analytics, som sedan verkligen hamnat i skottgluggen. Till aktörer som dessa hör även Facebook, Google, Twitter, med flera sociala medier. Då vi använder dessa plattformar läggs det in “sponsrade inlägg”. Det är tips, råd, förslag, det används benämningar som låter oskyldiga, dessa läser vi, eller så tvingas vi bläddra förbi dessa. Inläggen påverkar oss på ett eller annat sätt. Vissa blir upprörda av att få så mycket oönskad reklam, andra blir glada att få tips, råd.

Det går ju naturligtvis att förhålla sig ganska likgiltig, men vi ser dem, det är det som är poängen, vi har sett dem och någonstans har det registrerats. Dyker sedan samma inlägg upp fler gånger så är det möjligt att vårt beteende ändras, till slut kanske vi läser det?! 

Fritt att välja

Återigen, vi lägger tid på saker som vi inte styr över, det går inte at kringgå dessa. Samhället idag ger inte så många valmöjligheter.  Väljer man att inte ta del av reklam, då är det mängder av andra saker som också följer med och försvinner. Ett exempel är att välja bort “kakor” på datorn, det går ofta inte, då fungerar inte sidan.  

Är det inte på tiden att vi skall kunna göra val, val om vad vi vill dela med oss, utan att viktiga funktioner skall sluta fungera? I synnerhet när det är samhällsfunktioner som drabbas, där skall ingen behöva tvingas in till att godkänna att få data insamlad. Facebook är kanske värst, där finns inte ens möjlighet att välja bort kakor. Antingen fungerar inte Facebook, eller så godtar man alla kakor, och  då vet man att det är tredjepartskakor med mera.

Sett ur denna vinkel så stjäl faktiskt sociala medier, aktörer på nätet vår tid. De tar tid som vi inte kan styra över, om vi inte helt undviker dessa plattformar vill säga. TV räknas ju faktiskt in här också, alla reklamfinansierad sändning med otaliga avbrott för reklam. 

Spara till en tidig pension

Att spara, jobba sig till ett ekonomisk oberoende ha det skrivits mycket om under senaste tiden. Jag skrev för inte så länge sedan ett inlägg om detta, Tidig pensionering är det något för dig? Det är inte fel att jobba mot ett ekonomisk oberoende, men det kan göras på många olika sätt. Att som många gör, helt försaka en period i livet, ofta under unga år, dessutom kanske 10-12 år, det känns märkligt. Det känns faktiskt helt fel.

Om jag skall relatera till mig själv så sparade jag också, på LP-skivor, köpte väldigt mycket skivor, en stor del av min inkomst i yngre år gick till köp av skivor. Men framför allt så åkte jag och kompisar på festivaler, vi reste, vi fikade, gick på krogen. En period i livet som jag verkligen inte vill har ogjord. Det var verkligen kul och en ganska ostrukturerad period i livet.  Gör man nu som dessa, sparar sig sanslöst galet genom denna period, kommer den då tillbaka, eller blir den ens möjlig för dessa? Jag kan inte svara på den frågan, men det som skett är att 10-12 år tickat på, det är något som aldrig kan fås tillbaka. Vissa saker kan göras senare i livet, medan andra har sin tid i de unga åren. Så är det bara.

För att summera detta, tiden rullar på, den har bara en riktning, vi kan inte göra något åt den. Så tag vara på den och se till att nyttja den på så bra sätt som möjligt. Kanske kräver det en extra tanke för att inse vad man vill göra med sin tid, men det kan vara vät det. Pengar gör inte någon lycklig, upplevelser gör oss lyckliga. Pengar kan bidra till upplevelser, men enbart till en viss del.  

 

Jätteön splittrar väljarna

Skrev i somras om planerna för en ny jätteö utanför Köpenhamn. En ö som har synnerligen tveksamma syften. I det senaste valet verka just denna ö ha fått stort inflytande på utfallet. Känns  skönt att det kanske stannar upp där, att en jätteö inte blir till utan att få en konsekvensbeskrivning. 

Hur som helst så bröts ett 80 årigt långt ledarskap. Det blev skifte på tronen över största parti, S, socialdemokraterna i Köpenhamn har varit det ledande partiet i närmare 80 år, vilket nu alltså bröts. Det ser ut som om just denna ö var en av de viktigare faktorerna för skiftet. 

Tidig pensionering, är det något för dig?

I en strid ström av artiklar och texter uppmärksammas personer som skall gå i en tidig pension. Tidig är alltså rätt många år före dagens 65 år. Läste en artikel på svt.se (21 september 2021), “Här är ungas plan för pension vid 40“. Jag skojade rätt friskt om detta för ganska många år sedan. Jag skulle sluta jobba vid 55 sa jag, det är inte för sent än i så fall, men det hade varit gammalt med dagens mått mätt. Jag letade efter jobbet som skötte sig självt, det rullade på och pengar flöt in. Det var nog aldrig något riktigt allvar menat med det, även om tanken lockade.

Jag har aldrig tyckt mina jobb varit tråkiga till den grad jag inte vill jobba. Har det varit så, (det har det), då har jag sökt ett nytt och tagit mig därifrån. Idag är det näst intill dagligen någon artikel om människor som jobbar mot ett ekonomiskt oberoende, inte ett lyxliv, men så pass mycket pengar att de inte behöver jobbar varje dag. De kan styra mer över sin tid. Den tanken är ju sund och god, men det slutar inte riktigt där. Det har blivit rätt besynnerligt, tag artikeln som länkas till ovan. Den personen försakade flera år av sitt liv. Det var år som allt sparades in på, inte något direkt umgänge, inte ens kaffe, en öl, eller någon lunch ute, inga resor. Vad är det?! Det är dessutom i unga år, år som inte går att få tillbaka, en period i livet som jag ser tillbaka på med stor glädje.

Vad hände, var gick det snett?

Jag har i så fall valt ett helt annat sätt, jag jobbar mindre, har rätt kul på dagarna, styr till stor del mitt liv och min tid. Jag räknar dessutom med att behöva jobba även efter 65, men med saker jag verkligen gillar. Jag försakar inte umgänge, jag köper mig mitt kaffe, jag tar en och annan lunch ute på krogen, jag tar en öl, kanske två, eller till och med tre med kompisar. 

Däremot kikar jag efter boende och platser jag vill spendera min tid som lite äldre, äger jag det så har jag inte några utgifter, då behöver jag inte heller någon pension som är vansinnigt stor.

Samhället idag bygger till stor del på att vi skall konsumera, det är det som håller allt igång. Egentligen helt sjukt, att vi uppmanas att konsumera, det skall vara en fortsatt, konstant tillväxt på marknader, i ekonomier. Det säger ju sig självt att det är helt orimligt, allt har ju en borte gräns, en ände av något slag. Resurser är ändliga, ekonomier kan omöjligt växa konstant i all oändlighet.

Att spara är en sak, att leva som en utblottad och inte unna sig en kaffe, det är något helt annat. Var gick detta fel? Att jobba är synonymt med att jobba för pengarna, så är det nog för den stora majoriteten, men det behöver inte vara så. Man behöver inte heller jobba heltid.

Jag kom till en insikt när min pappa blev sjuk, han hade räknat med att få lite mer tid över vid sin pensionering. Det fick han, tid alltså, men istället blev han sjuk, han kunde inte göra det han planerat. 

Just det öppnade mina ögon lite, att skjuta upp saker för länge, för mycket, det är nog inte en bra ide. Dessa personer som kanske spar i 10 år, eller så, vad säger att de kanske har en hälsa som tillåter det de vill göra går att genomföra? Vissa saker kanske skall göras när man är yngre, vissa saker kanske endast kan göras vid vissa tillfällen. Nej, att sprida ut sina saker lite över ett helt liv är nog i min värld smartare. Vad är det som säger att Tukanen flyger i djungeln om 10 år, att glaciären på fjället jag vill besöka är kvar om 9 år? Jag vet inte, jag tänker inte heller vänta och se, bättre då att undersöka det nu medan hälsan och möjligheten finns. Kanske är det inte rätt och fel i detta fallet, men jag har svårt att se alla försakanden och de rätt stora uppoffringar man gör för att kunna spara. 

I en tidigare artikel var det en person som till och med hoppade över att äta för att spara pengar. Det blir lite väl svart och vitt, det går att finna en väg som är mellan dessa två ytterligheter. 

 

Ekonomi och vinst står över allt annat

Nu är det tider för företagens kvartalsrapporter, det är siffror i rött eller svart. Vinster som är nästintill astronomiska, varvas med siffror som inte möter förväntningarna och aktierna dyker på börsen. Radion rapporterar, när man slår upp tidningen är det samma sak.

Idag 16:e juli på morgonen kunde man höra hur de svenska bankerna har vinster på 5, 7, upp emot 8 miljarder. De oroar sig dock alla för sämre tider, sämre tider är alltså vinster på under 5 miljarder på ett kvartal. Bankerna tjänar sanslöst med pengar och den största del från att låna ut, just pengar, pengar som inte ens är deras egna. Just idag var det prat om Swedbank, de hade en vinst trots ögonen på sig för granskning av penningtvätt. Bankernas byk är inte vit, ren och fin. De är skrupelfria och rätt omoraliska. Att pengar investeras i diktaturer, i verksamheter som inte jobbar för ett bättre klimat, ett kortsiktigt investerande, det pratas det aldrig om. De verkar aldrig nöjda, marginalerna skall öka, det är vi, Sveriges innevånare som är deras leverbröd.


SCA Sveriges enskilt största ägare av skog oroar sig nu för den stramare lagstiftningen och uppstyrningen av skog som väntar. Större andelar av skogen skall skyddas och avverkningen skall regleras hårdare. Som titeln på SVT.se säger “Klimatpaket från EU doroar SCA” . SCAs VD är helt ute och cyklar i sitt svammel om att en brukad skog binder mer kol, är bättre för miljön! Det måste till en helhetsbild. Brukad skog för honom är en planterad skog som ger maximerad ekonomisk avkastning. Att skog sedan avverkas med stora maskiner som fullständigt förstör den omkringliggande marken, spyr ut avgaser och blottlägger marken för erosion, det verkar inte vara något som bekymrar honom. Monokulturer är inte en skog, det är ett fält med en och endast en typ av växter.

Skogen är Sveriges guld, den Svenska välfärden är till största delen baserad på råvaror som skog och malm, skogsinudstrin och gruvindustrin är aktörer som går med enorm vinst. Att de sedan drivs av energi från våra stora vattendrag är ytterligare en resurs som bygger på naturen. Är det inte på tiden att vi saktar ned och ser långsiktigt på vår omgivning, vår natur, vår livsstil?

Det är så tröttsamt att höra på dessa pajaser i kostymer som beklagar sig. Ericssons VD lät riktigt sur och bekymrad över att Sverige hindrat Huawei från att vara med i upphandlingen av 5G i Sverige. Det vore nog på sin plats att han nämnde hur det Kinesiska företaget styrs, hur Kina agerar mot sin befolkning. Men nej, det var just det att de tappade marknadsandelar i Kina, då Kina i sin reaktion på att Sveriges blockerande av Huawei valde bort Ericsson. Hur vore det om de, Ericsson alltså kunde ställa lite krav på sina kunder? Agera på ett moraliskt och etiskt bra sätt, inte bara se till sina ekonomiska vinster.

De nya förslagen som rör skogen är välkomna. För den som rest i Norrland och sett kalhyggena, helt förfärligt. En del av dem är enorma, gigantiska ytor som antingen planteras med nya träd, ofta granar. Vilket nu blivit utbytt mot tall. Det varma klimatet har medfört att granbarkborren får fritt spelrum och frodas på dessa granplanteringar. En monokultur byts alltså mot en snarlik. Planterar man inte så markbereder man. Ytorna blir som värsta berg och dalbanan.

Det är oavsett företag och verksamhet, nästintill alltid den maximerade vinsten man ser till. Inte ens i tider som dessa när vi står inför en klimatkris verkar man oroas över det, det är mer tal om att man oroas över saker som kan inverka på vinsten.

Det är knappt så det finns ord för det, bedrövligt räcker inte.

Fler liknande inlägg:

Saknar näringslivet moral och etik?

Ny jätteö blir Köpenhamns nya stadsdel

Undrar lite hur de tänker när det planerar en ny stadsdel, en del som inte fysiskt existerar. Den skall skapas genom att schakta ut enorma mängder jord, sten och grus ut i havet. Det skall alltså skapas en ny ö i Öresund.

Att skapa en stadsdel i havet känns lite märkligt. Prognoserna taler sitt tydliga språk, havsnivåerna kommer att stiga. Att då skapa en konstgjord stadsdel i havet är att spela ett högt spel. Hur mycket skall denna ö sticka upp över ytan?

Det är ju även minst sagt besynnerligt att göra det då dels miljön kommer att påverkas, vilket många tar upp, men även hur detta kommer att öka utsläppen, 350 lastbilar per dygn skall transportera materialet för att skapa denna konstgjorda stadsdel.

Öresund som är ett av världens mest trafikerade vatten, där skall man bygga denna ö, som om det inte redan var vissa problem med genomströmningen av färskt vatten i sundet.

Ännu en skapelse av människan som vill visa på kreativitet, storhet och dominans. Känns inte genomtänkt, kan ju hoppas att de tar sitt förnuft till fånga och inser det korkade i detta.


Läs mer på SVT, https://www.svt.se/nyheter/utrikes/lynetteholm

Ett rättvist samhälle kan inte bygga på marknadskrafter

Tron på att marknadskrafter skall sköta det mesta i samhället är rätt besynnerlig. Det har gång på gång visat sig att det inte fungerar. Alla dessa avregleringar som uppenbarligen inte utvärderas, leder inte till bättre service, lägre priser, större utbud. Nej, väldigt ofta är det precis tvärt om. Sämre service, högre priser och minskat utbud.

Några exempel från verkligheten

Apoteket

Tag som exempel avregleringen av apoteken. Det har blivit fler ställen, men enbart på orter som redan hade ett apotek, alltså inte några nyetableringar på orter som saknade. Priserna har stigit, utbudet och priset är synnerligen homogent och över alla apoteken, ofta saknas mediciner. Jourtider för apotek, finns det fortfarande?  Det är idag en otrolig röra, själv boende i Lund, en stad med många apotek, med ett universitetssjukhus, MEN inget fungerande jourapotek!

Bilbesiktningen

Ett annat exempel är bilbesiktningen, idag en massa olika aktörer som sköter kontrollen av bilar. Har det blivit bättre? Nej! Det har medfört högre priser och oklar hantering av register. Vill man som köpare av en begagnad bil kolla upp den, ja då är det idag en soppa med olika register, där vissa inte ens lämnar ut uppgifter om bilen, eller kanske tar höga avgifter. Det saknas dessutom någon form av standardisering. 

Tågresande

För att ta ytterligare ett exempel, resa med tåg. Där är det idag riktigt eländigt på vissa sträckor, det finns ingen som helst synkronisering mellan de olika bolagen och inträffar förseningar, då skyller bolagen på varandra. Jag har själv drabbats ett flertal gånger av just det, bolaget man skulle byta till skyllde förseningen på  anslutande tåg och betalade inte någon ersättning för en ny biljett, vilket inte det försenade anslutande tåget heller ville göra, det var inte deras tåg som avgått, det var inte deras biljett som brann inne. Vem gynnar det?  Känns ju så där. I slutänden är det alltid vi kunder som drabbas. 

Telefonin

Sista exemplet, telefonin. Telia, det svenska statligt ägda bolaget såldes ut. Innan utförsäljningen så hade Telia ansvaret för att alla boende i Sverige skulle ha möjlighet till en telefonlinje. Det ansvaret försvann i och med avregleringen, det finns idag inte någon som ansvarar för att alla boende i Sverige skall har tillgång till telefon i hemmet. För några dagar sedan var det en artikel om detta i DN. Så här sa Björn Rosengren i artikeln

Börsnoteringen av Telia hanterades fel. Ansvaret för nätet borde ha behållits av staten.
Det säger förre näringsministern Björn Rosengren (S), som själv var drivande i beslutet.
I dag vill han förstatliga Telias nätdel.
Han tycks nu få medhåll av Försvarsmakten som rekommenderar staten att i vart fall inte minskar ägandet.

Artikeln  finns att läsa på DNs webbutgåva: Björn Rosengren: ”Återförstatliga telenäten”. Idag saknar många möjlighet till telefon, det fasta kopparnätet monterar Telia just nu ned, mobilmaster saknas helt. Bolagen är inte intresserade av att sätta upp master, de ger för låg ekonomisk avkastning.

Tron på marknaden som en självreglerande mekanism, den är inte hållbar. Det är ju enbart ekonomiska aspekter som tas med. För ett land som Sverige, ett välmående och rikt land, borde inte vissa funktioner hanteras av staten, eller i vart fall bättre? Tänker framför allt på vård, skola, omsorg och en infrastruktur så som järnvägar, bilvägar och telefoni. Det är grundläggande saker i ett samhälle. Om det skall hanteras av privata aktörer så måste krav ställas på att alla i Sverige kan få likvärdiga villkor. Att det skall fungera på ett bra sätt. Så är det ju långt ifrån idag. 

Att vara en fri människa

Vad krävs för att vara en fri människa?  Kanske någon anser att vi är det redan idag, fria alltså? Sett ur ett perspektiv är vi i västvärlden fria så till vida att vi lever i en demokrati, vi kan säga och göra i stort sett det vi vill, men inte helt. Vi styrs dock alltmer av saker som vi inte kan kontrollera på egen hand.

Den fullständigt fria människan är nog en illusion skulle jag dryfta mig till att säga. Ingen är fri att göra precis som den vill utan begränsningar.

Det går att räkna upp ett otal saker som berör ens vardag, vilka inte går att rucka på. Vi är helt enkelt låsta till något slags ramverk, utanför vilket vi saknar valmöjlighet. Ett exempel är att vi känner oss övervakade och kontrollerade, ett växande problem med ett alltmer uppkopplat samhälle.

Ett flagrant exempel är idag tillgång till internet. Vardagliga sysslor kräver internet, att vara utan det innebär att det är mycket som inte fungerar i vardagen. De allra flesta har nog idag tillgång till någon möjlig uppkoppling, låt vara att den är långsam, ADSL eller via mobilnätet.  Svenska staten har dock gått ut med löfte om att 95% av Sveriges innevånare skall ha 100 Mbit, så är inte fallet och så kommer det sannolikt inte att bli. Samtidigt som det dras fiber kors och tvärs, avvecklas nätet för kopparledning, nätet där ADSL och den gamla telefonen körs. Mobilnätet som drivs helt av privata leverantörer kommer aldrig att byggas ut helt så alla platser har mobiltäckning, det är inte tillräckligt lönsamt. Samhälle och näringsliv avvecklar även manuella tjänster, det mesta skall skötas via internet, en ekvation som inte går att få ihop då inte alla har internet. Det är redan där 5% som hamnar utanför det vardagliga, trots bästa möjliga scenario. 

Svårigheter att välja bort

Hittills har bara exempel på brister eller avsaknader av rena fysiska saker tagits upp. Något som väcker alltmer känslor är möjligheten, eller snarare avsaknaden av möjlighet att välja bort att bli registrerad. Tänker återigen på internet, varje plats som besöks på internet lagrar information om besökaren. Det kan vara så lite som IP-numret på datorn, datum och klockslag. Det kan även vara en otrolig informationsmängd om vilka tidigare sidor som besökts, ditt namn, dina kontakter, information om din E-post, adress, med mera.

Det är sällan eller aldrig som det går att helt avstå från detta insamlande, inte utan att tappa funktionalitet på dator och surfande. Vi har alltså inte en frihet att inte dela med oss av oss själva.

Det har även mer eller mindre blivit i princip omöjligt att få saker hanterade manuellt på ett rimligt sätt. Exempelvis SJ, köper du biljetten för din resa i en manuell kassa, då koster den 100 kr extra. Biljettens pris spelar inte någon roll, det kan vara så lågt som 37kr, hanteringen kostar likväl 100 kr. Ett straff för alla som inte kan, eller vill köpa via internet. De som inte vill har ju gjort ett val, de som inte kan är ju en annan femma.

Kontant betalning, idag en omöjlighet i rätt många affärer. 

Att vara en fri människa

“Jag ville bli fotograf, det var mitt enda sätt att bli en fri människa. Komma härifrån (från Flen) och slippa jobba sju till fyra som alla andra”. I dokumentären “Geniet från Flen”, förklarar den svenska fotografen Hans Gedda om sitt val att bli fotograf. Han kallar det att var vara fri. Så är det nog, att göra saker som man själv kan styra och påverka, det är en frihet. 

Att inte gilla auktoriteter är starkt kopplat till att känna sig fri. Det är det nog många fria skapare, konstnärer som kan skriva under på. Säkert gäller det många människor över lag. Några exempel från senaste tiden och SVT  är dels Charlie Chaplin, en person som inte gillade översittare och auktoriteter. I hans fall med alla rätt, då galningar som Edgar Hoover och senare även Joseph McCarthy jagade honom med blåslampa. Radikalslöjdaren är en annan person som skildrats i en SVT-dokumentär, och han säger sig uttryckligen inte kunna hantera auktoriteter. 

Detta alltmer högteknologiska samhälle vi lever i ger inte möjligheter att välja bort, så att säga att man är mer fri idag än för exempelvis 20 år sedan, det är inte helt korrekt. Vi har kanske fler val, men det är inte att vara fri, då det inte går att välja bort vissa saker.

Vad är då en fri människa?

Det är inte helt enkelt att skaka fram en generell definition på hur människor skulle säga sig vara fria. Det är starkt avhängigt situationen som man befinner sig i. För en person som lever under flykt, tänker på flyktingar, ja att få en fast punkt i sin tillvaro är nog att känna sig fri. Trumpanhängare, de pratar ofta om den fria viljan, vad de avser är dock oklart.

Klart är vilket fall att ingen är helt fri, även om många anser sig kunna göra vad vill. En sak som blir allt tydligare är att människan är övervakad, vi kan inte göra vd som helst utan att det registreras. Det får helt enkelt konsekvenser om vi göra visa saker, hur självklara de än kan vara. Demokratin är tyvärr på väg att urholkas, på bred front skulle jag nog säga.

Demokratin är något som man måste jobba med hela tiden, det knapras annars i kanterna och till slut är det kanske en skendemokrati man har.

Det har nu höjts röster om att Trump stängts av från många sociala plattformar, det är ett ingrepp demokratin anser de. Lite lustigt att de tar upp det nu, han har spridit struntprat under 4 år och ingen verkar ha reagerat på det i någon nämnvärd omfattning. Samtidigt så filtrerar precis samma plattformar könsord, bilder på vad de anser vara lite för mycket hud. Var finns synpunkterna på detta från dessa röster som anser att Trump blivit tystad? Det är dock ett problem att dessa filter ligger hos privata aktörer, de har en enorm makt i och med detta. De sitter dessutom på alla information om användarna, det är ett stort problem. Vem skall äga makten till den personliga informationen?