Putin en liten som man som är rädd att inte synas och tas på allvar

Putin, Putin han är en liten man

Putin, han förestår ett rövarband

Putin, Putin han borde tas om hand

….

Putin är som den lilla osäkre pojken som säger att han skall hämta sin storebror om han inte får som han vill. Han har en lite skara med lakejer som är korkade nog att följa i hans ledband, Sergej Lavrov, Dimitri Peskov, och några till. Alla är de så rädda att inte tas på allvar och få respekt. De har helt missat och missförstått vad respekt är. I deras värld är hot, korruption, mygel och manipulation att visa respekt, det är deras sätt att tvinga befolkningen och omvärlden till lydnad. Grejen är bara den att ingen köper detta, kleptokrati och skrämsel har genom världshistorien aldrig visat sig fungera.

Det blir lite skrattretande att läsa om deras så naiva uttalanden och tro att de skall övertyga omvärlden om deras syn på saker. Karlsson på taket framstår som en sanningssägare i jämförelse.

Putin och hans lakejer ser med förakt på västvärlden, de hotar oss påstår de. Han bär en klocka från Schweiz, har anammat mode och vanor från väst, vad exakt är det som han inte gillar från väst, jo demokrati och jämställdhet.

Skövlingen av strömming

Allt fler råd och rön säger att strömmingen riskerar att försvinna för alltid från Östersjön. “Ett tråldrag kan utplåna en population”. Statusen för strömmingen i Östersjön är synnerligen hotad och dålig. Forskningen har visat att bestånden av strömming är väldigt lokal, det skall ses som Östersjön har separerade små bestånd. Fiskas ett litet bestånd ut fylls inte på med nya fiskar från andra små populationer från omgivande områden.

Detta gör att de stora båtar som trålar i Östersjön, i stort sett dammsuger rent våra vatten, de tar allt, och har de gjort det så är de sedan tomt! PÅ SVT.se lades ut en artikel “Forskare varnar för nästa års fiskekvoter: “Lokala strömmingsbestånd kan försvinna i ett tråldrag”. Hur resonerar man när man fortsatt ger grön ljus för fisket? En raderad population är en raderad population. Arbete kan omöjligt vara anledningen, arbete idag, men arbetslös när bestånden är utraderade, bara en fråga om tid.

Skrev härom dagen ett inlägg om hur politik inte är förmögen att hantera sådana här frågor.

Synen på fisket hos politiker upphör aldrig att förbluffa mig

Återigen, detta är numera mer en regel än ett undantag. Forskningen, och även det sunda förnuftet visar att vi överfiskar våra fiskevatten. Politik och beslutsfattare ignorerar detta. I dagarna släptes de nya kvoterna för yrkesfisket för nästa år, strömming och sill har under en längre period påtalats vara överfiskade. Det blir sämre och sämre med fångsterna, fiskarna blir mindre och mindre, och framför allt, de mår sämre och sämre. Detta leder i sin tur att arter som lever på strömming, exempelvis lax, men även torsk, får mindre och mindre med mat, indirekt påverkas dessa bestånd och av dessa kortsiktiga beslut.

Totalstopp för en period är vad som förespråkas. Så blev et givetvis inte. Vi har idag en fullständig idiot till landsbygdsminister (ja det råkar vara vad de kallas just nu), han röstade emot att pausa fisket helt. Han är emot allt som gynnar miljön. Så otroligt kortsiktigt tankesätt. Om detta fortgår är fisken borta, utfiskad inom några år.

Laxens uppvandring i älvarna tenderar även den att minska, är orsaken att de inte klarar av att äta upp sig och växa, de magrar av, får sämre immunförsvar, en given anledning är givetvis att maten är svår att få tag på, (= strömming).

Strömmingen ingår som en art i en näringsväv. Försvinner en komponent, då brister väven/nätet . Se på en stickad tröja, det går en maska någonstans på tröjan, lagar man inte den trasiga maskan så förstörs hela tröjan till slut. Så är det med näringsväven om strömmingen försvinner, fast mycket värre. I näringsvävar finns alltid nyckelarter, det är arter har en särställning i det intrikata nätverket. Strömmingen är en av flera viktiga arter som mänga andra arter är beroende av, tar man bort den så rubbas balansen. Fler arter kommer att påverkas rejält, vissa kommer att dö ut, andra kommer att öka och bli talrikare. Man får vad man kallar kaskadeffekter.

Upprörande med denna brist på förståelse och kunskap bland beslutsfattare. Miljöpartiet var enda parti som reagerade, de vill stämma EU och regering (som var med och beslutade om detta). De skrev en debattartikel om detta i DN.

Jag kollade precis upp vår landsbygdsminister, han är ju fullständigt inkompetent. Han har gått ut gymnasiet, det är allt, och sitter som en minister med ansvar för oerhört viktiga frågor. Hur kan detta vara möjligt? Han är en marionett och knähund för SD, och andra lobbyorganisationer.

Det frodas ett kunskapsförakt

Ett alltmer påtagligt kunskapsförakt, en faktaresistens och frodande konspirationsteorier är vad vi möts av. Det är i riksdag, i regering, i lobbyverksamheter och även i media. Det är oerhört jobbigt att behöva lyssna till detta, men ännu värre är att detta är både farligt och ödesdigert. Dagens lördagsintervju 6 maj 2023 med Peter Kullgren är en plågsam stund att lyssna. Han är typexemplet på en person som går näringslivets och sina egna intressens ärenden, framför ämbetets. Han pratar om vetenskap, om forskning, men hänvisar aldrig till källor och slingrar sig som en ål då han pressas.

Utvecklingen som sker nu är skrämmande, när personer som i detta fallet Peter Kullgren pratar om klimatet och hur man skall motverka en fortsatt negativ utveckling med skogen, med ökade CO2 utsläpp. Hur rovdjursstammen är för stor. I båda fallen säger forskningen en sak, sedan sitter en person, en politiker och säger något helt annat. Det är ett flagrant exempel på kunskapsförakt och faktaresistens.

Skogen

Skogen skall brukas, då är den som bäst, då gör den mest nytta, säger Kullgren. Just den meningen hör man från näringslivet, från stora skogsägare, från små skogsägare. Forskningen säger inte så, de säger att skogen skall tillåtas växa, då binder den som mest. Avverkade områden så som det avverkas normalt i Sverige är kalavverkning, det är blottlagda och kala ytor, där frigörs CO2, inte binds in.

Ministern fortsätter, vi skall ha mer skog, det får vi genom att bruka den, avverka och plantera ny skog. Det är en ekvation som är synnerligen svår att förstå. Det skall till mer skötsel av skog. Skogsägare säger då, jag har nu skött om min skog i 60-80 år, nu kan den avverkas och ge avkastning. Vad menas med det? Sköter inte en skog om sig själv, behöver verkligen en person sköta om den? Vad är det i så fall som skogsägaren bidrar med som är bra för skogen? Är det inte i själva verket så att skogsägaren har skött skogen så att den skall ge så stor avkastning som möjligt, på bekostnad av bland annat en minskad biologisk mångfald.

Det finns mängder av forskning som visar på att skog som får växa till sig och bli gammal, den binder CO2 bäst, gammal skog behövs för att bibehålla en biologiska mångfald.

Rovdjuren

Även inom synen på våra rovdjur finns ett stort förakt mot forskning och fakta. Det är dessutom en otrolig lobbyverksamhet bland jägare. Kullgren är för övrigt själv jägare, vilket var helt uppenbart i hans syn på rovdjur och som i denna intervju avspeglades i synen på vargen. Idag tror man att det finns ca 450 vargindivider i Sverige, vilket enligt Kullgren är för mycket, stammen skall halveras. En vargstam med 170-270 djur, med betoning på 170. Forskningen säger att minst 300 individer samt nya individer utifrån behövs för att hålla genpoolen i trim. Färre individer kommer att få stammen att utveckla defekter, en för liten genpool leder till inavel.

Då han får frågan var siffran 170 kommer från, är svaret “det finns mycket forskning”. Var finns forskningen som säger att 170 är en rimlig nivå?

Som en sammanfattning på detta kan ses en tydlig koppling till lobbyverksamhet och näringsliv. Skogsägarna idag, även under tiden för förra regeringen, långt tillbaka i tiden, har tryckt på oerhört. De stora skogsägarna vilka till stor del är statliga har sett till avkastning mer än ett hållbart brukande. Skötsel av skog är likställt med att låta skogen växa sig till avverkningsbar ålder, för att då avverkas, i Sverige genom kalavverkning. En helt förfärlig metod för allt utom för plånboken.

För rovdjuren är det jägarna och till viss del djurägare, men framför allt jägare som trycker på att rovdjursstammen är för stor. Jägare har i princip aldrig presenterat forskningsresultat, det är ofta ett tyckande. Vargen tar våra hundar, vargen tar vår vilt. Det är för mycket varg, det är för mycket lodjur, så låter det.

Om vi inte kan leva sida vid sida med vår omvärld, eller snarare vara en del av en värld, hur skall vi då kunna klara oss i en framtid som säger att vi måste värna om den? Forskningen säger en sak, flera saker. Om inte forskning kan vara en källa till beslut, vad skall då vara det? Faktaresistens, kunskapsförakt och konspirationsteorier måste motarbetas, det kommer annars gå fullständigt åt pipan för oss.

Moral och etik, igen!

Skrev för ett tag sedan om näringslivets tveksamma hållning, vad gäller etik och moral. Givetvis finns det undantag, många företag sköter detta på ett fint sätt. Nämnde dock Ericson och deras VD Börje Ekholm, han verkar sakna rätt mycket av etik och moral. Vilket ju nu visat sig stämma, Ericsons skandaler som han vetat om och själv var en viktig del i bevisar bara detta faktum.

Han fick inte ens ansvarsfrihet i senaste bolagsstämman. Så så var det med det. 

 

Skogsindustrin och sanning verkar vara en svår ekvation

DN har nu två gånger påtalat att bilderna som svenska skogsindustrin använder i reklam för den svenska skogen, inte är svenska skogar. Lätt humoristiskt, eller är det kanske inte det? I sina försök att övertyga en bred allmänhet om att den svenska skogen sköts bra har Skogsindustrin använt bilder från andra länders skogar. Se notis i DN. Känns som de försöker dölja ett huvudlöst hanterande av den svenska skogen.

Huvdlös hantering av skogen
Huvudlös hantering av skogen

Skogshanteringen har verkligen fått ögonen på sig, dels av EU som anser att den svenska skogshanteringen är direkt skadlig, det är alldeles för mycket kalhyggen. Vilket bland annat leder till planteringar med likåldrig skog i Sverige, kraftigt minskad biodiversitet och monokulturer. Skogsnäringen har även belysts genom serien på Vetenskapens värld, Slaget om skogen. I någon form av förskönande ordalag vill nu Svensk skogsindustri visa hur fin och välskött den svenska skogen är. Det gör man alltså genom att först visa en naturskog från Kanada, efter påpekande att bilden inte är från Sverige, korrigeras det med en bild på en skog från Slovakien. När reportrarna sedan konfronterar kommunikatören på Svenska skogsindustri så svarade de inte. Jo de ger ett svar och säger att de redan svart, via epost. Snarstuckna och lite obegripliga ickesvar.

Svensk skog duger inte

Svensk skogsindustri har en hel del att stå till svars för. De fina och riktiga skogar vi har kvar i Sverige är de fjällnära skogarna. Det är skogar som Centern är beredd att spela bort för några röster. Ansvaret för skogsskötseln skall vara på ägaren säger de. Det känns ju så där, när inte ens en bild från det de kallar skog duger för att marknadsföra de svenska skogarna. Hur skall man kunna lita på att de då kan hantera ansvaret för en hållbar skogsskötsel? De skogar som finns kvar är en liten spillra av de urskogar, naturskogar som Sverige har haft. Ansvar är ofta liktydigt med ekonomiskt ansvar, vilket då leder till avverkning, vilket ger en inkomst. Ansvar i form av bevarande, det känns ju inte som det prioriteras. Förebilden är kanske Amazonas, för där har de flesta synpunkter på hur det hanteras.

Vi kan inte få tillbaka förlorad tid

Idag formligen bombarderas vi med nyheter, falska nyheter, kampanjer, reklam, listan kan göras otroligt lång, vi lever i något slags brus av information, korrekt eller falsk. Detta är saker som  vare sig vi vill eller inte, på något sätt måste förhålla oss till, det tar lite av vår tid i anspråk. Det är tid som vi kunnat göra något annat med, tid som aldrig kan fås tillbaka. 

I texten som jag skrev för drygt ett år sedan “inget är gratis“, presenterades lite siffror på hur mycket tid många lägger på saker som är fullständigt meningslösa. Exempelvis som att skrolla bort reklam, att tvingas vänta på att reklamsnutten spelas upp mitt i ett avgörande moment i filmen, eller kanske i fotbollsmatchen. Är det någon som verkligen vill se detta?

Vi tror oss få saker gratis, exempelvis kostar inte Googles tjänster, Facebook, Twitter eller Snapchat något i reda kronor och ören.  Men det är saker vi lägger mycket tid på det, vilket ju är precis vad dessa aktörer vill att vi skall göra. Det som framför allt gör att det inte kostar något i pengar är att vi är själva varan som de tjänar pengarna på. Information hur vi beter oss, information som går att samla in och sedan analysera, det är deras inkomst.

Förödande effekter

Vi vet inte var alla information som samlas in om oss används, vi påverkas mer eller mindre omedvetet av detta. Tag exempel Obamas valkampanj, där används Facebook väldigt mycket och det gav bra resultat, Trumps kampanj tog det dock till en helt ny nivå. Han tog hjälp av Cambridge Analytics, som sedan verkligen hamnat i skottgluggen. Till aktörer som dessa hör även Facebook, Google, Twitter, med flera sociala medier. Då vi använder dessa plattformar läggs det in “sponsrade inlägg”. Det är tips, råd, förslag, det används benämningar som låter oskyldiga, dessa läser vi, eller så tvingas vi bläddra förbi dessa. Inläggen påverkar oss på ett eller annat sätt. Vissa blir upprörda av att få så mycket oönskad reklam, andra blir glada att få tips, råd.

Det går ju naturligtvis att förhålla sig ganska likgiltig, men vi ser dem, det är det som är poängen, vi har sett dem och någonstans har det registrerats. Dyker sedan samma inlägg upp fler gånger så är det möjligt att vårt beteende ändras, till slut kanske vi läser det?! 

Fritt att välja

Återigen, vi lägger tid på saker som vi inte styr över, det går inte at kringgå dessa. Samhället idag ger inte så många valmöjligheter.  Väljer man att inte ta del av reklam, då är det mängder av andra saker som också följer med och försvinner. Ett exempel är att välja bort “kakor” på datorn, det går ofta inte, då fungerar inte sidan.  

Är det inte på tiden att vi skall kunna göra val, val om vad vi vill dela med oss, utan att viktiga funktioner skall sluta fungera? I synnerhet när det är samhällsfunktioner som drabbas, där skall ingen behöva tvingas in till att godkänna att få data insamlad. Facebook är kanske värst, där finns inte ens möjlighet att välja bort kakor. Antingen fungerar inte Facebook, eller så godtar man alla kakor, och  då vet man att det är tredjepartskakor med mera.

Sett ur denna vinkel så stjäl faktiskt sociala medier, aktörer på nätet vår tid. De tar tid som vi inte kan styra över, om vi inte helt undviker dessa plattformar vill säga. TV räknas ju faktiskt in här också, alla reklamfinansierad sändning med otaliga avbrott för reklam. 

Spara till en tidig pension

Att spara, jobba sig till ett ekonomisk oberoende ha det skrivits mycket om under senaste tiden. Jag skrev för inte så länge sedan ett inlägg om detta, Tidig pensionering är det något för dig? Det är inte fel att jobba mot ett ekonomisk oberoende, men det kan göras på många olika sätt. Att som många gör, helt försaka en period i livet, ofta under unga år, dessutom kanske 10-12 år, det känns märkligt. Det känns faktiskt helt fel.

Om jag skall relatera till mig själv så sparade jag också, på LP-skivor, köpte väldigt mycket skivor, en stor del av min inkomst i yngre år gick till köp av skivor. Men framför allt så åkte jag och kompisar på festivaler, vi reste, vi fikade, gick på krogen. En period i livet som jag verkligen inte vill har ogjord. Det var verkligen kul och en ganska ostrukturerad period i livet.  Gör man nu som dessa, sparar sig sanslöst galet genom denna period, kommer den då tillbaka, eller blir den ens möjlig för dessa? Jag kan inte svara på den frågan, men det som skett är att 10-12 år tickat på, det är något som aldrig kan fås tillbaka. Vissa saker kan göras senare i livet, medan andra har sin tid i de unga åren. Så är det bara.

För att summera detta, tiden rullar på, den har bara en riktning, vi kan inte göra något åt den. Så tag vara på den och se till att nyttja den på så bra sätt som möjligt. Kanske kräver det en extra tanke för att inse vad man vill göra med sin tid, men det kan vara vät det. Pengar gör inte någon lycklig, upplevelser gör oss lyckliga. Pengar kan bidra till upplevelser, men enbart till en viss del.  

 

Tidig pensionering, är det något för dig?

I en strid ström av artiklar och texter uppmärksammas personer som skall gå i en tidig pension. Tidig är alltså rätt många år före dagens 65 år. Läste en artikel på svt.se (21 september 2021), “Här är ungas plan för pension vid 40“. Jag skojade rätt friskt om detta för ganska många år sedan. Jag skulle sluta jobba vid 55 sa jag, det är inte för sent än i så fall, men det hade varit gammalt med dagens mått mätt. Jag letade efter jobbet som skötte sig självt, det rullade på och pengar flöt in. Det var nog aldrig något riktigt allvar menat med det, även om tanken lockade.

Jag har aldrig tyckt mina jobb varit tråkiga till den grad jag inte vill jobba. Har det varit så, (det har det), då har jag sökt ett nytt och tagit mig därifrån. Idag är det näst intill dagligen någon artikel om människor som jobbar mot ett ekonomiskt oberoende, inte ett lyxliv, men så pass mycket pengar att de inte behöver jobbar varje dag. De kan styra mer över sin tid. Den tanken är ju sund och god, men det slutar inte riktigt där. Det har blivit rätt besynnerligt, tag artikeln som länkas till ovan. Den personen försakade flera år av sitt liv. Det var år som allt sparades in på, inte något direkt umgänge, inte ens kaffe, en öl, eller någon lunch ute, inga resor. Vad är det?! Det är dessutom i unga år, år som inte går att få tillbaka, en period i livet som jag ser tillbaka på med stor glädje.

Vad hände, var gick det snett?

Jag har i så fall valt ett helt annat sätt, jag jobbar mindre, har rätt kul på dagarna, styr till stor del mitt liv och min tid. Jag räknar dessutom med att behöva jobba även efter 65, men med saker jag verkligen gillar. Jag försakar inte umgänge, jag köper mig mitt kaffe, jag tar en och annan lunch ute på krogen, jag tar en öl, kanske två, eller till och med tre med kompisar. 

Däremot kikar jag efter boende och platser jag vill spendera min tid som lite äldre, äger jag det så har jag inte några utgifter, då behöver jag inte heller någon pension som är vansinnigt stor.

Samhället idag bygger till stor del på att vi skall konsumera, det är det som håller allt igång. Egentligen helt sjukt, att vi uppmanas att konsumera, det skall vara en fortsatt, konstant tillväxt på marknader, i ekonomier. Det säger ju sig självt att det är helt orimligt, allt har ju en borte gräns, en ände av något slag. Resurser är ändliga, ekonomier kan omöjligt växa konstant i all oändlighet.

Att spara är en sak, att leva som en utblottad och inte unna sig en kaffe, det är något helt annat. Var gick detta fel? Att jobba är synonymt med att jobba för pengarna, så är det nog för den stora majoriteten, men det behöver inte vara så. Man behöver inte heller jobba heltid.

Jag kom till en insikt när min pappa blev sjuk, han hade räknat med att få lite mer tid över vid sin pensionering. Det fick han, tid alltså, men istället blev han sjuk, han kunde inte göra det han planerat. 

Just det öppnade mina ögon lite, att skjuta upp saker för länge, för mycket, det är nog inte en bra ide. Dessa personer som kanske spar i 10 år, eller så, vad säger att de kanske har en hälsa som tillåter det de vill göra går att genomföra? Vissa saker kanske skall göras när man är yngre, vissa saker kanske endast kan göras vid vissa tillfällen. Nej, att sprida ut sina saker lite över ett helt liv är nog i min värld smartare. Vad är det som säger att Tukanen flyger i djungeln om 10 år, att glaciären på fjället jag vill besöka är kvar om 9 år? Jag vet inte, jag tänker inte heller vänta och se, bättre då att undersöka det nu medan hälsan och möjligheten finns. Kanske är det inte rätt och fel i detta fallet, men jag har svårt att se alla försakanden och de rätt stora uppoffringar man gör för att kunna spara. 

I en tidigare artikel var det en person som till och med hoppade över att äta för att spara pengar. Det blir lite väl svart och vitt, det går att finna en väg som är mellan dessa två ytterligheter.