Tidsbrist? Vad gör vi med all vår tid?

Vad är viktigt i livet och vad vill människor göra på sin vakna tid? De som inte är födda med en silversked i mun, de måste få sin inkomst från något, de måste jobba. Övrig vaken tid som inte är jobb, den får man sedan fylla med allt annat, något meningsfullt. Hur resonerar man här? Hör ofta sägas att jobbet tar så mycket tid, ork och energi, det är tidsbrist, blir inte tid över till annat. I mina öron låter det riktigt tråkigt, om inte jobbet är det man verkligen vill göra.

Är det så att många till synes märkliga påfund, idéer, prylar, har ett gemensamt syfte, att man som människa skall avlastas? Det är självgående gräsklippare, självgående dammsugare, det är självgående bilar, det är till och med “smart watches”, som visar vem som ringer (du behöver alltså inte ens lyfta telefonen, titta på telefonen för att se vem som ringer dig, skickar epost, sms:ar), fantastiskt, eller?

Vi skall ha smarta kylskåp som säger åt oss när mjölken, osten, smöret  är slut. Kylskåpet skall då kunna skicka en beställning till en leverantör som kör ut detta till oss. Alla räkningar vill banker, leverantörer få oss att ansluta till Auto-giro, det dras automatiskt då en summa varje månad. Allt förenklas, mycket  just för att det går. Vi får alla våra matvaror levererade hem, vi behöver alltså inte handla på egen hand, vi behöver inte ens välja maträtt, det har någon annan gjort åt oss.

Vi har städhjälp, vi har trädgårdshjälp, vi har hjälp med snart sagt allt, vi har till och med “Personliga tränare”. Nästa steg kan ju vara personlig träning, du behöver inte ens träna själv, någon gör helt enkelt det åt dig!

Självgående gräsklippare i vila, dessutom utan elbehov.

Självförverkligande

Jag kan köpa att många vill ha mer tid över till annat. Kanske att förverkliga en dröm, kanske att cykla Trelleborg – Treriksröset, kanske vandra i fjällen, kanske lära sig att dansa tango, kanske lära sig flugfiske. För en som inte gjort något av detta tidigare så kan det te sig som en stor barriär att ta sig över.

Jag kan även köpa att vissa vill ha en självgående gräsklippare, möjligen även en dammsugare. Att klippa gräs och dammsuga är kanske inte favoritsysslor, de är dock inte så tråkiga, tidskrävande eller ett problem som gör  att jag skulle skaffa dessa prylar för egen del. Städhjälp, javisst städa är ju faktiskt rätt tråkigt, kan även förstå att man får hjälp med det.

Självkörande bilar har jag inte en personlig åsikt om, de kanske kan bli bra. Jag kan i stort förstå att man tar hjälp av olika tjänster för sysslor som man inte uppskattar. Var går gränsen?

Om detta fortsätter så har vi ju all tid i världen att ligga i en säng och pilla oss i naveln, då vi inte behöver göra något. Eller så får vi i slutänden inte någon tid över vilket fall, vi jobbar för mycket för att finansiera alla prylar som skall skötas, köpas. Jag anser att man resonerar helt fel, bakvänt och märkligt.

Tidsbesparing i alla märkliga prylar

Gemensamt för alla dessa prylar är att vi spar tid, vi slipper helt enkelt göra det för egen del. Vi skall effektivisera allt, tag järnvägen som exempel.  Allt skall gå fortare och ta mindre av vår tid. De kostar dock en hel del, kräver dessutom en hel del tid och underhåll i sig.

Vissa röster vill få det till att en ultrasnabb järnväg mellan de stora städerna Malmö-Stockholm-Göteborg är framtiden, spar mycket restid säger de. Jag anser att argumenten i just detta fallet är fel och att kostnaden är alldeles för hög i relation till vad man får för järnväg. Till detta skall läggas att befintlig järnväg inte är skött på ett bra sätt, är det inte bättre att se till att den järnväg vi redan har i landet är funktionsduglig, och i ordning? Restiden går ju att använda till något vettigt, om det då tar 4 timmar eller 3 timmar att ta sig från A till B, är det verkligen så kritiskt? Får det kosta hur mycket som helst att göra denna tidsbesparing? En kostnad på vår miljö och en kostnad rent ekonomiskt.

Kalkylerna för just järnvägen är uppåt väggarna och tidsbesparingen är enligt mig extremt optimistisk och stämmer inte. Det är dessutom en mindre del av Sveriges befolkning som får ta del av detta. De som kan ta del av detta, får inte bo får långt från järnvägen, de måste dessutom bo strategiskt rätt för det är inte många stopp som görs.

Vad skall man då göra med all tid som sparas in på allt och alla prylar man investerar i. Är det inte så att man fyller den tid man får över med något annat som man efter en stund återigen vill rationalisera bort?

Är det inte så att man kanske först skall se och känna efter  vad man vill göra?

Hyperloop, prototyp. (Bild lånad från Wikipedia. Grafik av Camilo Sanchez)

Jobba mer för att kunna köpa tid

Här någonstans börjar det bli märkligt i resonemangen. Många säger att de jobbar för mycket, har långa dagar, är helt slut på kvällen, i veckorna, och även till helgen. Varför jobbar man så mycket? Många vill ha ett välbetalt jobba, (även jag), många vill ha ett meningsfullt jobb (även jag).  Mer arbetstid ger i de flesta fall högre inkomst. Är det helt enkelt så att många tillbringar för mycket tid på jobbet, så mycket att det måste köpas tjänster för det som de inte hinner med? De vill kort sagt kunna köpa tid. Eller, är det kanske så att många jobbar mycket för att få ihop pengar så det skall kunna köpas tjänster och prylar som underlättar livet?

Hur tänker man här? Enklaste lösningen måste ju ändå vara att jobba mindre, gör man det så blir man inte lika trött, man får dessutom mer tid över. Tid som man kan lägga på något annat man vill göra.

Att spara tid är inte i sig något märkligt, det finns dock en gräns på vad som är både rimligt och direkt försvarbart. Borde det inte vara, minimera tid på sånt man inte vill göra och maximera tid med det man vill göra. Elon Musk, mannen som finansierade den första riktigt hypade elbilen, Tesla. Han har nu ett projekt heter Hyperloop, en slags rörkonstruktion som man förflyttar sig i, otroligt fort går det. Det skall alltså i framtiden enligt detta projekt var möjligt att färdas i ca 1150 km/h, snubblande nära ljudets hastighet. Vad ser man i en sådan kapsel, väggen på röret?

Hur mycket energi går det åt för att färdas så fort, hur dyra investeringar krävs för att bygga dessa “hyperloops”, jag vet inte. Det är nog med mycket stor sannolikhet inte billigt, det blir säkerligen inte tillgängligt för så värst många, det går ju inte att knyta samman alla platser med dessa tunnlar och rör. (Känns helt ärligt lite som ett skämt från Elon Musk, han får tid i media och gratis reklam. Lite som hans projekt med att etablera en koloni med människor i rymden).

Mycket av dessa tidsbesparande åtgärder äter på vår miljö, det skapar enorma gator, spår i omgivningen, det kostar stora summor, det går åt mycket energi.

Har vårt samhälle idag har gått lite långt i all materiella hets och att allt skall gå så fort som möjligt.

En tågresa från Lund till Stockholm tar om den går fort idag, 3 timmar och 58 minuter, på den tiden hinner man koppla av, man hinner jobba en hel del, man hinner umgås, titta på det svenska landskapet, det går ju inte att kliva av tåget. Vad är det av detta som man vill rationalisera bort? Att snabba upp saker och ting är i sig inte vare sig fel eller märkligt, men jag tycker att konsekvenser på miljö borde beaktas på ett bättre sätt, det skall inte heller vara ett självändamål.

Anledningen till all effektivisering är en annan sak som borde beaktas, varför görs denna effektivisering? I många fall är det, “just för att det går!” Behoven finns inte, men med tiden så är det något som man vänjer sig vid, tag exempelvis post. Idag är snigelpost långsamt, även om det som tidigare kunde levereras dagen efter. Idag har vi e-post, det går att få både svar och skicka nya frågar under samma dag.

Med alla dessa tidbesparingar som görs så skapas det en stress, man förväntas helt enkelt att vara tillgänglig allt större del av dygnet. Det skall gå fort, allt skall gå fort.

Vi har dessutom med alla dessa prylar gjort oss mer beroende av el i någon form, utan el, ja då stannar allt. Allt behöver laddas.

När mår människan som bäst? Jag för min del mår som bäst när jag är i naturen, där det är lugnt och lite stillsamt. Andra gör kanske inte det, men stress det mår inte någon bra av, det äter upp människan.

För min egen del så har jag aldrig tidigare haft det så bra som när jag började jobba mindre än 100%, det beror inte på att jobbet är tråkigt, tvärt om. Jobbet är kul. Jag hinner nu med mycket som jag aldrig hann med tidigare. Avigsidan är det jag skrivit om ovan, inkomsten, den blir ju även den mindre.

Läs gärna mina andra sidor Rastlös betraktare och Velocipeter. 

Leave a Reply

Your email address will not be published.