Häromdagen presenterade regeringens utredare sin rapport på hur vinster i välfärden skall hanteras. Vinsternas vara eller inte, ett tak på vinster, eller vad skulle rapporten säga? Det blev ett tak på statlig upplåningsränta + 7 %. Ilmar Reepalu presenterade under fm. sin rapport och aliansen var inte positiv, V som varit helt emot vinster såg det som ett steg i rätt riktning.
Ilmar Reepalus förslag verkar inte gå hem hos allianen. De vill se en reglering, men inte i form av vinsttak. Ett vinsttak skulle sätta valfriheten ur spel säger de, det viktigaste är valfriheten. Jag ställer mig lite frågande till vilken valfrihet? Har alla verkligen en frihet att välja, välja och få sitt val igenom? Är det inte att komma bort från kärnan i frågan om att alla i Sverige skall ha samma rätt och möjlighet till en bra skola, en bra vård och äldreomsorg? Är det så idag, med denna valfrihet, någon får gärna visa mig var den finns. Fungerar i så fall den valfrihet bra?
Nej, så är det naturligtvis inte. Alla har inte samma möjlighet att välja och få sitt val igenom. Det fungerar inte heller bra. Sjukvården är inte valfri, de som har valfrihet har betalt en extrapeng för att kunna få en annan vård, är det vad valfrihet är?
Skolan kan man välja, men de privata aktörerna inom skolvärlden vill inte vara i områden som är tyngda av problem, de är i områden som är välartade, gärna där föräldrar kan betala för sig. Är det valfrihet inom skolan? De vill inte heller vara i glesbyggden, för där är vinsten för liten.
Äldreomsorgen och sjukvården lider av stor personalbrist, något vi får höra dagligen är hur lite personal det är på hemmen, lasaretten hinner inte med alla. För att öka en vinst är det mycket enkelt att rationalisera lite och säga upp personal, tätheten minskar bland personalen och de som är kvar får allt mer uppgifter, tiden som skulle varit över blir aldrig över.
Jag tycker att vi bör fråga oss om det är bättre idag än innan all denna hysteriska utförsäljning satte igång inom skola, vård och omsorg. Faktum är att frågan gäller hela vår infrastruktur, tänker då även på transporter och kommunikation så som järnväg, postgång med mera. Har all denna så kallade konkurrens utsättning och möjlighet för fria aktörer att utföra jobbet gjort att vi som medborgare fått tillbaka något, en bättre service, bättre vård, bättre kunskap?
Att ens frågan om vinst är på tapeten visar att det är något som är fel. En vettig välfärd och infrasturktur måste tillåtas kosta, men naturligtvis skall inte någon kunna sko sig och tjäna pengar på den. Sverige som land och stat måste kunna tillgodose de basbehov som allt detta innebär. Om ett land inte kan tillgodose dessa behov, vad för land är man då? Detta är ju annars något som Sverige kunnat vara stolta över tidigare, det sociala nätverk, den allmänna och goda välfärden som alla kunde ta del av i Sverige, storstad som glesbyggd.
Bättre idag än förr?
Är det verkligen bättre idag, är det bättre och till en lägre kostnad? Det är ju det som vi matas med konstant, bättre service och ett effektivare utnyttjande av instoppade pengar. Jag hade gärna sett en utvärdering av allt detta innan det går ännu längre. Valfrihet är en sak, men då det inte finns bra saker att välja så är det ju inte någon poäng med det. Skenande kostnader är en annan sak att se över. Skolan fungerar inte bra idag, allt sämre resultat och lågpresterande elever, vården fungerar direkt dåligt, de privata aktörerna går med stora vinster, TROTS att det inte fungerar bättre. Vi betalar alltså lika mycket idag (eller mer), men har inte fått något som är bättre.
Jag har inte aktuella siffror på hur folk tycker i frågan, men kan från den situation som vi alla befinner oss i, enkelt dra en slutsats att det inte fungerar. Lärare slutar då det är nedtyngda av en arbetsbörda som är direkt inhuman, de utför dessutom inte sin egentliga syssla att lära ut. Det är ett ofantligt mätande och krånglande med administration. Vård- och sjukvårdspersonal går på knäna under sin arbetsbörda.
Vi har dessvärre satt något i rullning som vi inte har kontroll över och som inte var förankrat med vettiga belägg för om det skulle bli bättre. Det eviga malandet om konkurrensutsatt verksamhet som gagnar konsumenter i slutledet måste man väl nu ända upphöra. Det har ju vid upprepade tillfällen visat sig inte fungera. Jag skrev om detta tjatande om frihet och konkurrensutsatt verksamhet tidigare i min lite ironiska text. “Sverige monteras ned”
Dyster dag rent generellt
Idag känns som en dyster dag, Donald Trump blir vald till President, känns faktiskt overkligt. Många pratar om detta, det är ett bekymmer. Vi har dock stora egna problem i Sverige som rimligtvis borde engagera fler. Välfärden är något Sverige kunnat vara stolta över är, det är nu dock historia, och något vi kanske sett slutet på.
Appropå Trump, vi har även populister inom svensk politik, så vi borde nog till att börja med se över våra egna problem och ta tag i dessa innan vi bekymrar oss för USAs president.